Promenadtitel

Fotboll är ett spel där man spelar i 90 minuter och sen har tyskarna vunnit. Det var väl nån som sa så någon gång. Jätteroligt, och tillräckligt nära sanningen för att det också ska vara lite tänkvärt.

Om man någon gång skulle lyfta över det talesättet till tennis så kanske det är den här veckan. Djokovic lät de andra banka skiten ur varandra, och så hade han helt plötsligt bara vunnit, utan att ha behövt göra så mycket mer än bara stå och vara bäst.

Svårt att avgöra hur bra han var den här veckan, Djokovic. Det känns inte som att han behövde göra så mycket, men det stämmer så klart inte. Han slog Thiem, som totalt sett i min mening varit bäst under grussäsongen hittills, i raka set, inget snack. Och idag då, Tsitsipas, ännu enklare, ännu rakare set. Det var aldrig ens aktuellt att Tsitsipas skulle ta sig in i matchen. Sen kan det diskuteras om Thiem var lite seg efter matchen mot Federer, och samma sak kan förstås ha gällt Tsitsipas efter matchen mot Nadal igår. Men vad ska han göra, Djokovic? Mer än att vinna, och dessutom vinna enkelt. Han promenerade hem en masterstitel den här veckan, och det gör man inte om man är väldigt, väldigt bra. Bäst exempelvis.

Är det rent av Djokovic som är spelaren att slå i Franska Öppna nu? Jag tycker att det blir svårare och svårare att se Nadal som favorit där. Tiden börjar bli så pass knapp.

Fantastisk turnering i Madrid, men märkligt nog var inte vinnaren med om så mycket av det fantastiska. Matcherna mellan Federer och Thiem och Nadal och Tsitsipas, det är ju de man kommer vinna. Plus det där, att detta var veckan då de bra spelarna återigen levererade och gjorde upp i slutet av turneringen. Nu kan vi bara hoppas att det fortsätter så, och att vi får något liknande i Rom veckan som kommer. Text inför det finns redan uppe här på sidan.