Dåligt men tillräckligt

Fan så härligt det ska bli att nu få läsa få läsa hans superhyllning av Mikael Ymer som var så nära att gå till kvarten i en atp-turnering vid knappt 20 års ålder!

Det finns säker någon undanskymd hejarklackssajt där man kan läsa sånt.

Här håller vi oss till det som är verkligheten, och är realistiska.

Det var risigt från de bra spelarna i Båstad idag alltså. Och att de ändå klarade sig, det är liksom inget tecken på styra för startfältet direkt. Eller ja, två klarade sig. I den mån Ferrer fortfarande är en bra spelare så, han klarade sig ju tyvärr inte.

Men Fognini klarade sig, trots att han…ja, hur ska man beskriva det. Ni som någon gång spelat någon slags sport-tv-spel vet hur det känns när spelarna börjar bli lite trötta och bara har 75% energi i sig, någonting. Ungefär så var det väl med Fognini idag. Han spelade med 75% krut i det han gjorde. Lite mer i slutet av andra set då han avgjorde, men i övrigt det var väl 75% någonting. Han orkade i allmänhet inte ens blir varken arg eller grinig. Det var någon slags likgiltighet, han orkade inte bry sig. Att Mikael Ymer med de förutsättningarna krossade honom i ett set och spelade jämnt i ett annat set, det tycker jag inte är något konstigt alls. Han höll ungefär den nivå han håller helt enkelt, och mot en Fognini på 75% står det sig väldigt väl. Sen bestämde sig Fognini för att vinna matchen, eller åtminstone bestämde sig för att vilja vinna matchen. Det var inte som att han började gå för fullt utan kanske snarare skruvade upp sig till 78% och det räckte fint. Att sen titta på Ymers avgörande set, jag vet inte. Jag mår inte så bra av att prata om det. Ni kan själva titta sammandraget här om ni vill må lite dåligt. Jag väljer att inte lägga upp det, för jag tycker inte det ser särskilt kul ut. Mellan bollarna, och ibland under bollarna, kan han knappt gå utan håller på att ramla ihop. Men under vissa poäng springer han som om han inte hade några problem överhuvudtaget. Jag ska inte säga att han inte hade ont någonstans, och jag blir inte förvånad om han tar en paus efter det här. Hans kropp har aldrig hållit för matchande i två veckor i rad, men att han på något sätt skulle ha haft så ont som han ville få det till, att han knappt kunde gå, det är ju bara att titta på hur han springer i vissa poäng, som sagt. Det ligger precis i linje med hans övriga uppförande. Han hämtar väldigt mycket inspiration från vissa superstjärnor. Tyvärr består det inte alltid av det spelmässiga utan vissa andra saker runtom tennisen som många bra spelare håller på med, och som kanske inte är så bra att apa efter. På det här viset kan han i efterhand vrida det till att ”så länge jag var frisk var jag ju bättre”, det är så många vill ha det, men jag vet inte. Jag tycker kanske inte att man behöver hålla på så när man är rankad typ 350 i världen. Ändå en fullt okej insats spelmässigt, det ska man säga, men som sagt, man ska inte få för sig att det var något utöver det vanliga. Den där versionen av Fognini spelar nog alla spelare på challengertouren jämnt med.

På tal om challengertouren. Jag tycker att Ymer nu är redo att ta sig an den på allvar. Han är redo för det spelstyrkemässigt. Att tro att han är redo för något annat, som atp-touren, då är man rejält världsfrånvänd. På challengertouren är det många arbetare, och få som vill föra spelet. Där kommer Ymer tvingas föra spelet för att vinna sina matcher och där har han en lång väg att gå. Det är därför han knappt klarat att kvala in i challengers i år. Men förhoppningsvis kan han gå lite stärkt av detta och framöver duga på challengertouren.

Gasquet började inte heller bra mot Melzer kan jag säga, men han gjorde i alla fall en rejäl kraftansträngning för att vinna säkert och han lyckades. Det var kanske lite det där med förberedelserna som jag pratade om i morse. Det är tufft att utan matchträning och nästan utan träning på underlaget komma direkt från en dryg månad på gräs till grus.

Ferrer rök alltså mot Ruud. Han räcker inte till, Ferrer. Jag tror han kommer berätta att han lägger av rätt snart. Många lite äldre spelare har lyckats komma tillbaka på bra sätt senaste åren men i Ferrers fall handlar det om att han inte är så snabb längre, och är han inte det, då har han inget fungerande spel. Bra av Ruud, men inte särskilt anmärkningsvärt. Ferrer är knappast så mycket bättre än såna spelare runt 100 i världen längre.

Och Delbonis slog Millman enkelt i dagens första match. Inte mycket att säga om. Delbonis har fin form den här veckan, och är en lite bättre grusspelare än Millman.

Det var dagen i Båstad från mitt perspektiv det. Nu varvar vi ner med lite tennis från Newport, kanske lite golf, och sover därefter några timmar. Sen imorgon kvartsfinaler. Vi hörs inför det imorgon bitti.

Kul med mycket folk på läktarna vad det såg ut idag förresten. Det behöver nog arrangörerna, minst sagt.