Inte så tidig som man kan tro

Hängde ni med på bilden däruppe? Vi tar den en gång till. Det här var ju faktiskt väldigt intressant.

Vill man vara elak mot Federer, och jag vill ju det ibland. Eller kanske snarare, vara lite elak mot de som är lite väl besatta av honom, så kan man ju säga att hela hans framgångssaga har kommit av att han hittat mellanperioder vad gäller nivån på motståndet, och utnyttjat det hänsynslöst. Väldigt märkligt faktiskt att han inte var bättre när han var riktigt ung. Han hade det tufft, och slog igenom ganska sent. I samma ålder som Zverev, ni ser däruppe, 21 år, 212 dagar, hade Federer endast plockat en masterstitel. Det var då fortfarande några av de riktigt stora från den tidigare generationen som hängde kvar, och han lyckades inte knuffa bort dem. Sen hade han några helt fantastiska år, där det helt enkelt inte fanns något motstånd överhuvudtaget, innan Nadal och senare Djokovic kom. Han fortsatte då vara en av de allra bästa, och har så gjort hela tiden, men trots alla sina år i toppen har han ”bara” varit världsetta vid årets slut fem gånger. 2004-2007 och 2009. Helt vansinnigt intressant faktiskt. 2008 var Nadal 22 år gammal, och tog då över för första gången. Sen skadade han sig årets efter och Federer kunde ta tillbaka tronen men när Djokovic och Murray sen också blivit 22 år gamla, sen dess har inte Federer varit världsetta vid årets slut en enda gång. Han har alltså inte varit bäst ett enda år medan hans konkurrenter om att vara den bästa någonsin har varit vuxna. Det är ju bara helt vansinnigt försvårande om man vill vrida det till att just han är bäst. Man kan säkert försöka, men jäklar vad svårt det är att komma runt. Han har nästan aldrig varit skadad dessutom. Fram till 30 år fyllda hade han i stort sett inte varit skadad alls, och han var det heller inte mycket fram till för bara något år sen när han hade sitt första långa uppehåll. De absolut senaste åren har han heller inte spelat på grus, och på så vis diskvalificerat sig själv från möjligheten att sluta året som världsetta, men det här kom i samband med att han kändes chanslös på att lyckas med det i alla fall, så det spelar kanske inte så stor roll ändå. Bortsett från förra året kanske när precis alla konkurrenter var borta. Då hade han med en bra grussäsong kunnat avsluta året som etta.

Det där var ett sidospår från det jag hade tänkt skriva om här, men håll med om att det där är jäkla intressant. Sen 2009 då Federer för sista gången var bäst i världen enligt rankingen har Djokovic slutat året som etta fem gånger. Nadal fyra gånger. Och Murray en gång. Federer ingen gång. Hälften av dessa år har varit år för honom där en tennisspelare i normalfallet når sin absoluta topp, mellan 28 och 33 år någonting. Under dessa sina toppår har Federer inte en enda gång varit bäst.

Men nu hade jag ju tänkt gå igenom det där, hur Zverev står sig.

Bra, men inte superbra.

Antal atp-titlar, där står han sig ju jättebra. Inget snack om den saken, men ändå lite bakom Djokovic, och mycket bakom Nadal. Före Murray, och klart före Federer. Om man tittar på lite större titlar så hade både Djokovic och Nadal redan börjat vinna Grand Slam-titlar, och fyra respektive nio masterstitlar, de var helt enkelt klart bättre än Zverev i samma ålder rent meritmässigt. Så sådär vansinnigt tidig med att börja vinna är han faktiskt inte, även om man kan tro det.

Det där är ju skitsamma dock. Men det där med Federer, även om man visste om det, när man väl sitter och skriver det sådär, det blir ju helt vansinnigt intressant. Hur kan det ens vara möjligt att påstå att någon som inte varit bäst ett enda år när konkurrenterna funnits där är just bättre än konkurrenterna, nej, det måste ju vara omöjligt.