67, (46) Matthew Ebden

Han hade tur att han gjorde den där bra turneringen i Shanghai i höstas. Inte för att han blev topp-50 på atp-rankingen på det utan för att han behövde det för min ranking. Utan det jag såg av honom där hade han legat väldigt mycket längre ner på rankingen.

Visst skriver jag hittills ofta att spelarna är tråkiga?

Det kanske är så att man måste vara tråkig för att lyckas i tennis. Det ligger nog åtminstone lite i det. Att springa omkring och vara rolig och spännande, det vinner man liksom ingenting på, och tjänar inga pengar på. Kanske därför vi inte har några bra tennisspelare i Sverige, vad vet jag.

Rolig är han i alla fall inte, Ebden. Eller säg såhär, är man under 50 år gammal, vilket jag trots allt fortfarande är med ytterst god marginal, då tycker man inte att han är rolig. Om man är lite äldre än så däremot, då kan man nog bli lite nostalgisk och drömma sig tillbaka till gamla tider när man ser Ebden.

Han spelar flackt. Han har ett gammaldags grepp som gör att det automatiskt blir så från forehandssidan. Han är offensiv. Han har ingen serve som gör att han kan komma fram till nätet direkt efter den, men i övrigt söker han sig fram till nät så fort chansen ges, och han är riktigt bra där framme.

Inga hål alls. Han kan inte stå emot när han möter en för bra bollare. Då är han helt enkelt för dålig från baslinjen. Men mot jämbördigt och sämre motstånd är han supereffektiv med sitt listiga, lite svårspelade spel.

Han har kommit tillbaka från riktigt tuffa skador flera gånger om den här killen och visst förtjänar han lite framgång nu när han passerat 30 år fyllda. Hans klart bästa säsong hittills. Han var till och med topp-40 med en positions marginal. På min födelsedag var det han nådde den milstolpen förresten. Bara en sån sak. Nu vet ni när ni ska skicka presenterna nästa år. Om vi nu överlever så länge vill säga. Det känns alltid mer eller mindre osannolikt för en hypokondriker.