56, Tomic

56, (83) Bernard Tomic

Vilken comeback! Det finns alltid hopp för människor. Nästan. Vissa får man nog bara ge upp på. Men Tomic, han skärpte sig ju i år. Han började träna, han började (oftast) kämpa när han väl spelade, och han tog sig tillbaka till topp-100. Väldigt bra gjort. Jag trodde det inte.

Det sjuka med Tomic är att han fortfarande är ung. 1992 är han född, 25 år gammal alltså, och det är som bekant inte alls ovanligt att det är i ungefär den åldern som spelare slår igenom. Tomic har däremot hunnit med att vara strulig och slarva bort sin karriär, komma tillbaka och slå igenom stort genom att nästan bli topp-10, falla ifrån totalt, harva några år, och nu alltså åter uppe på atp-touren. Han har hunnit med mer än en normal spelare gör under en hel karriär.

Många bra turneringar på challengertouren, som alltid en riktigt bra grässäsong, och så vann han i Chengdu på atp-touren i höstas. Jag tycker nog att han behandlats lite illa av rankingsystemet i år. Med de resultat han haft borde han haft en bättre ranking än nummer 83 där han nu ligger på atp-rankingen.

Så, vad händer framöver då? Det vet man ju inte. Ett uppehåll känns otroligt riskfyllt för Tomic. Det kan liksom hända vad som helst. I absolut bästa fall så tränar han, låt oss hoppas det.

Hur korkad han än kan verka utanför banan, på själva banan är han ett geni. Tennismässigt då alltså. Han kan göra korkade grejer även på banan, och har en tendens att vika ner sig innan det ens finns minsta anledning ibland, men taktiskt sett, fantastisk.