51, Seppi

51, (37) Andreas Seppi

Han började året med att behöva kvala till Doha, där han torskade mot Basic i kvalfinalen och spelade sen en challenger, som han förstås vann. Den segern var nog rätt viktig, för han var på väg ut från topp-100 i årets inledning och ärligt talat kändes han då rätt sval spelmässigt. Han hade sladdat rejält under 2017. Men vilken återkomst, och vilket år. Att Seppi skulle klättra upp till plats 37 på atp-rankingen i år, det hade jag inte gissat kan jag säga. Vilket i och för sig var helt korrekt, för någon 37:a i världen är han verkligen inte. Eller ja, han är ju det, och hans resultat i år ljuger inte. Han har vunnit, han har gått långt, och han har vunnit matcher i stora turneringar. Han har varit bra helt enkelt men nej, någon måtta får det vara.

Nästan 100 miljoner kronor inspelade och han har haft en lång och jättefin karriär. Jag tror emellertid att han hade kunnat bli ännu bättre. Att en spelare med hans längd under hela sin karriär har serven som en svaghet, det är liksom inte rimligt och att han aldrig bestämde sig för att ta tag i det, jag har faktiskt svårt att förstå det. I kontringsspelet är han helt fantastisk, har alltid varit, och han kan även sätta egen fart på bollen om det krävs, något som gör honom väldigt svårhanterad. Han är inte som alla andra bollmotare. Han kan avgöra också.

Lite kortare text om Seppi än om många andra. Varför? Finns det överhuvudtaget någon som vet något om honom? Finns det ens något att veta? Maken till ospännande filur är svår att hitta.

En lite ovanlig, eventuellt halvspännande sak med honom är att han har hardcourt som sitt svagaste underlag, trots att hans spel borde passa bäst på hardcourt och han känns som en hardcourtspelare. Han vinner 51% av sina matcher på grus, 57% på gräs, och bara 45% på hardcourt. Rätt stor skillnad det. Gräs förresten, det är där han också i verkligheten är överlägset bäst. Siffrorna ljuger icke i det här fallet.