Man kan ju undra var det här ska sluta. När det händer såhär mycket redan första fredagen.

Eller ja, det hände ju inte så mycket. Det mer kändes som att det var på väg att hända.

Nishikori var under med dubbelbreak, 0-3 i avgörande, men hämtade ikapp det ganska snabbt och när han väl var ikapp kändes det väl inte riktigt aktuellt att han skulle förlora. Märkligt lik matchen mot Tsonga. Resultatmässigt var han flera gånger mycket illa ute, men spelmässigt kändes han hela tiden mycket bättre. Det var alltid upp till honom, det gällde bara att spela tillräckligt bra. Lite motsägelsefullt, då han varit alldeles för hotad två gånger om, men jag tycker Nishikori egentligen spelar bra den här veckan. Han ser absolut inte ofarlig ut. Djere, vilken fantastisk säsong. Han tar bara kliv hela tiden. Går inte att förstå riktigt. Han har inget spel för att vara såhär bra, men han trotsar det och är det ändå.

Mahut hade också något på gång. Efter första set var han nästan favorit på oddsen, men det var lite som att han redan där, sista gemet i första set, fick lite slut på bensin. Mayer började läsa in honom, få honom i mer och mer dueller, och även om Mahut lyckades släpa andra set till ett tiebreak, jag tror faktiskt inte han hade vunnit även om han fått med sig det. Men som han krigade, och som han gjorde allt för att komma nära även i den här matchen. Jag kommer minnas Mahuts insats i den här turneringen. Den var fantastisk sett till hans förutsättningar.

Ingen skräll att Klizan skulle strula till det. Det såg klart ut inför gårdagen när han hade break i fjärde, men klart är det aldrig för Klizan. Skönt och rättvist att han till slut vann i alla fall. Jag gillar ingen av de där två särskilt, men jag tycker i alla fall att Klizan är bättre.

Londero-Moutet, ännu en otroligt lång och jämn match. Jag måste säga att jag kanske inte hela tiden, men oftast, hade känslan att Londero skulle vinna. Han höll mer samma nivå hela tiden, gjorde samma sak hela tiden, medan Moutet fladdrade omkring lite. Det är knappast någonsin någon garanti för att vinna en match, men i bäst av fem set brukar det vara mer effektivt, och på andra försöket, andra gången han skaffade sig break upp i skilje, lyckades han avgöra, Londero. Rent kvalitetsmässigt ingen bra match för att vara tredje rundan i en Grand Slam, men underhållningsmässigt var den grym.

Någonting var det i alla fall ordning på. Federer och Nadal hade inga större problem. Nadal förlorade ett set, kul att han fick göra det tycker jag. Goffin hade i princip inga missar alls i tredje, men den nivån är ju inte lätt att hålla direkt. Nadal blev lite överraskad också att Goffin fortfarande försökte så mycket efter att ha blivit så krossad i de första två seten. Alla nöjda och glada där. Goffin får vara nöjd med sitt set, Nadal enkelt vidare. Och Federer, det är väl ungefär sådär som han helst vinner sina matcher? Något set jämnt, men lugnt och fint. Väldigt fin resa från honom hittills.

Det var gårdagen. Nu ska vi direkt kliva på dagens spel. Titta tillbaka strax inför det.