Jag hade ju planerat att bara slå fast att jodå, favoriterna höll rakt av och sen gjort någon slags inbördes ordning av vem som imponerade mest till vem som imponerade minst. Men vilken kamp det blev mellan Raonic och Pella, och några minuter efter att jag började skriva detta, jag fick ta en paus, det var för spännande, så vann Pella precis matchen. Helt otroligt. Raonic hade 2-0 i set och total kontroll. Han vek sen inte alls ner sig heller utan det var Pella som var så larvigt säker, så overkligt noggrann, och till slut var det ofrånkomligt att att Raonic skulle göra några misstag i samma gem och förlora. Det ska inte vara möjligt att gå till kvarten i Wimbledon utan att vara bättre än vad Pella är, men han har fått möta spelare där han fått maximal utväxling av sin noggrannhet och de har också varit lite likadana, så han har liksom fått spela in sig mot den typen av motstånd och blivit bättre och bättre på det. Han står i den här turneringen för något som jag tycker är väldigt modernt, Pella. Han gör liksom inga misstag när han inte behöver det på sin motståndares andraservar. Returnerande är i allmänhet fortfarande ganska outvecklat inom tennisen om man frågar mig och i synnerhet returerna på andraservar. I säkert 90% av alla bollar där man returnerar på motståndarens andraserve får man inte ett bättre att sätta tryck än man har direkt på serven. Man får en ganska kort boll mot sig som man vet ungefär var den kommer och den är sällan jättehård. Man ska inte göra misstag på såna bollar, men det accepteras i ganska stor utsträckning att man gör det bara för att det är en retur. Som att det anses vara okej att stå och vara lite stel och okoncentrerad bara för att det är en retur. Idiotiskt, givetvis, men Pella har i alla fall visat upp något som jag tror är lite av framtiden. Han kanske inte attackerat så många andraservar, men han har inte gjort några misstag på dem, och det är till stor del därför det blivit så oerhört jobbigt för servekanonerna han mött och slagit. De har märkt mer och mer att så fort de missar förstaserven får de ingenting gratis överhuvudtaget och det har gjort att de haft lite större problem med att hålla stabilitet i sina servegem än de brukar. Pella har helt enkelt stökat till det i huvudet på dem genom att returnera så otroligt stabilt.

Det var en lång, nördig utläggning det där men kan inte det vara kul ibland också? Det var trots allt med sånt där nörderi jag började mitt skrivande och det finns säkert några kvar från den tiden. Det ska givetvis också läggas till hur spännande, hur sevärt det var och att Raonic kanske trots allt borde vunnit matchen. Men jag tycker någonstans att Pella förtjänat det här. Även om det låter lite konstigt att säga att han dels är för dålig för det, men samtidigt förtjänar det. De andra har inte klarat av att hantera honom helt enkelt och hårt jobb har lönat sig. Helt overklig chans att skrälla sig ännu ett snäpp framåt nu också. Det blir Pella-Bautista i en av kvartsfinalerna. Djokovic ligger nog inte och skakar för var nu ligger någonstans i London just nu. Eller sitter. Eller står kanske. Han kanske står och trädkramar lite såhär på kvällskvisten. Ska vara helt chanslös mot Bautista på gräs, Pella, och det är nu en helt annan motståndare än de han skrällt mot hittills, så det blir väldigt andra bullar. Han lär inte klara det, men en bättre chans kan man förstås inte få. Och vilken drömlottning för Bautista, som haft en jättebra lottning genom hela turneringen. Helt otroligt.

Nadal och Federer släppte som mest två gem i ett set. Djokovic släppte tre gem i två av seten. Det var inget kladd från de som till slut ska göra upp om det kan man säga. Vem som imponerade mest? Alltså, Federer, vad var det för jäkla överhalning han bjöd Berrettini på? Han behandlade Berrettini som om han var en liten knattespelare, han tog honom inte ens på allvar. Jäklar vad överlägsen han var. Helt magiskt, och välbehövligt. Jag tror att Federer behövde stämma lite i bäcken här så de andra vet att han är där, så att säga. Sen var det väl kanske lite som jag trodde också, att Berrettini skulle bli totalt avslöjad när han äntligen fick möta någon av de absolut bästa men han har många gånger till på sig att komma in i det. Än så länge har han dock helt enkelt inte ett spel som räcker till. Hans serve blir för tunn och han får noll utdelning på sin stabilitet och jämnhet i bollandet. Det blir för vekt helt enkelt.

Goffin var faktiskt klart sämre idag än han var mot Medvedev häromdagen, men det räckte ändå till att slå Verdasco i fyra set. Kanske lite orättvist enkelt på något vis dock. Verdasco hade näst intill lite kontroll över matchbilden i tredje set och hade kunnat få med sig 2-1, då hade det blivit svettigt för Goffin. Men fyra set, då är man givetvis inte hotad och ja, Goffin i kvarten, mycket rättvist. Hans höjning på gräs till den här säsongen är mycket imponerande.

Nishikori strulade massor mot Kukushkin men klarade ändå inte av att förlora mer än ett set. Säger en del om hur mycket Kukushkin hörde hemma på den här nivån.

Querrey var klart sämre idag och var faktiskt hotad av Sandgren. Han har en jäkla god förmåga att dra ner sina motståndare i skiten, Sandgren. Han är en rätt destruktiv spelare men det är ändå något extra att få sina motståndare att så ofta spela dåligt som han får. Nu räckte det inte ändå. Det skiljde fortfarande för mycket, men bra match och fantastisk turnering av Sandgren. Hans facit i Grand Slam-turneringar är inte dåligt. Querrey en mycket välförtjänt kvartsfinalist.

Och så krossade Bautista Paire, det har ni nog förstått redan eftersom jag skrev om honom som en mycket trolig semifinalist i början av texten. Inte mycket att säga om. Mardrömsmotstånd för Paire och han kom inte upp i någon nivå idag.

Det var åttondelarna det och med tanke på hur bra de bra spelarna såg ut, om det här nu bara går som det ska och det blir Federer-Nadal och vinnaren av dem mot Djokovic i final framåt helgen, det kommer ju bli helt sjukt, för de ser otroligt bra ut alla tre.

Vilodag imorgon igen. Då får vi hitta på något annat kul här på sajten. Så givetvis, vi hörs så mina vänner. Vi hörs alltid, varje dag. Är det inte rätt trevligt ändå?