Så blev onsdagen i Cincinnati

Rätt intressant igår, eller vad säger ni? Jag tycker det.

Nishikori är rätt vek. Märkligt vek. Otroligt ofta som han har någon slags problem. Vet inte om han tyckte det var för varmt, för soligt, eller om det var något kroppsligt. Från första stund i princip. Det var något som bekymrade honom och han kunde inte överhuvudtaget göra sig själv rättvisa. Och som sagt, det är såhär ganska ofta. Alltid kul dock när det går bra för Nishioka. Han blir ju liksom så jävla glad. Dagens coolaste utan tvekan hans tränare. lille Nishioka struttar omkring och jublar som en 10-åring nere på banan. Tränaren? Solglasögon, tuggummi, stenansikte, och en liten knuten näve.

Verkligheten har kommit ikapp Tsitsipas. Märkligt hur jag alltid får rätt till slut, är det inte? Nu är han inne i exakt det där jag pratade om när han fick det där sjuka lyftet under förra säsongen. Han har sin enorma mentala styrka, men den räcker inte för att vinna matcherna då han rent spelstyrkemässigt är lite för dåligt. Han har hela tiden alltid vunnit de här jämna matcherna och det är det som gjort att poängen vällt in. Nu håller han sig kvar i matchen som han egentligen förlorat på den där mentala förmågan, men det spelmässiga räcker sen inte för att vinna matcherna. Huvudet kan liksom inte spela åt honom, kan man säga. Inget alarmerande egentligen, men man ska nog vara medveten om att rent spelmässigt är han inte topp-10. Det är skallen som gjort att han ändå kan hålla sig där men kanske att han måste försöka utvecklas lite spelmässigt också för annars kommer det alltid vara problem mot såna här spelare som Struff. Vad bra han är förresten, Struff. Det är som att någon på något sätt trimmat honom lite. Han servar lite hårdare, slår lite hårdare, och är bara lite bättre än han alltid varit förut.

Om ni inte såg matchen, kolla i klippet. Kolla hur Zverev, utan att vara pressad, hamnar två meter bakom baslinjen medan Kecmanovic hela tiden håller sig inom en meter om han inte tvingas backa av press. Det är väldigt, väldigt svårt för den spelare som står längre bak att vinna en match med de förutsättningarna och det gjorde inte Zverev. Nästan lite komiskt tydligt igår vilka problem han har när han mötte en spelare som är så sjukt bra på just det han är så dålig på. Kecmanovic har inga problem med att slå till bollen direkt. Han är superduktig på att hela tiden driva på. Zverev, ni vet, han slår knappt till bollen överhuvudtaget. Superkris för Zverev. Det här, att spelare som är yngre än honom börjar bli bättre än honom, det måste vara så fruktansvärt tungt.

Liten svaghet för Kyrgios det där, att det oftast räcker med att vinna ett set mot honom. Jag såg inte den matchen men det känns väl inte helt osannolikt att han föll ifrån lite i skilje. Kollar man på statistiken så var han i och för sig inte värd att vinna något av seten. Synd, ingen match mellan honom och Djokovic den här gången. Djokovic tycker nog det är lite skönt.

Paire hade faktiskt break upp i första mot Medvedev men sen var det sluttramsat. Vad trygg han känns alltså, Medvedev. Krävs väldigt mycket för att slå honom.

Jag har känt på mig att Rublev håller på och laddar upp för en riktig praktform och det kan vara just det som är på gång nu. Bra gjort att slå Wawrinka och det ska bli spännande att se vad han gör mot Federer idag. Han känns som en rätt orädd spelare som inte kommer vika ner sig. Man ska komma ihåg att han låg före Medvedev och Khachanov i utvecklingen för ett par år sen när hans problem började. Snart kanske vi har tre ryssar på topp-10. Jösses.

Nu är det inte så lätt att se bilden framför sig hur lille De Minaur på dryga 50 kilo stoppar ner 210 cm långa Opelka i fickan och drar igen blixtlåset men rent tennismässigt är det ungefär så. Han har väldigt god kontroll på Opelka. Två väldigt kontrollerade segrar här och i Atlanta.

Rättvist att Gasquet och Mannarino fick vinna sina matcher. De där lucky losersen som får gå in direkt i andra rundan, de förtjänar liksom ingen framgång.

Pouille, ni vet va? När det öppnar upp sig och finns möjlighet att plocka enkla poäng, då är han alltid som bäst. Otroligt märklig, men fin, förmåga.

Albot var faktiskt klart bättre än Svarre i första set. Hade lite flyt där Svarre och sen rullade det liksom bara på. Märkligt match där siffrorna ljuger kraftigt.

Det var det om onsdagen. Nu är det podcastinspelning, så tar vi text inför dagens åttondelar efter det. Det är härligt med tennis, hörni.