Blev ju en spännande måndag det där med lite av varje. Någon rejäl skräll, och lite som gick som det skulle.

Jag måste börja med en skräll som inte blev av. Jag är en ganska märklig person. Jag ägnade stora delar av kvällen igår åt att titta på den antagligen sämsta match jag någonsin sett i Grand Slam-sammanhang. Jag pratar om Lorenzi-Svajda och som sagt, det var det sämsta jag sett. Och då vet ni att jag sett en del matcher de senaste 20 åren. Inte det sämsta jag sett alla kategorier, men den sämsta, lägsta, spelmässiga nivå jag sett i en Grand Slam-match. Någonsin. Och det var också nära att det vi fick den sämsta vinnaren av en Grand Slam-match någonsin.

Jag hade ingen koll på Svajda inför den här matchen. Jag undersökte honom, jag googlade helt enkelt, som man alltid börjar när man inte sett en spelare spela. Jag hittade det som fanns om honom. Han har i princip inte spelat några juniorturneringar. Han har spelat ett knippe seniorturneringar, och som jag skrev igår, i sin senaste match förlorade han mot en svensk som inte är jättebra. Hans största merit är att han slagit en collegespelare som i sin tur slagit ett par spelare som är rankade runt 500 i världen. Och så gick det att finna att han fått ett wildcard till US Open på att ha vunnit en juniortävling i USA där inte så många andra duktiga spelare var med. Det var det som fanns att veta om honom.

Jag var lite nyfiken, så jag började titta på matchen och när Svajda gick upp till 5-0 i första set, då blev det väldigt stökigt i huvudet på mig. För man såg att han inte var bra. Att han var så svag i kroppen att han hade svårt att hålla emot överhuvudtaget när Lorenzi satte tryck. Han kunde inte serva, det såg extremt osäkert ut när han attackerade och slutsatsen blev kort sagt att han inte var särskilt bra, inte ens för att vara så ung som 16 år gammal.

Det sjuka i det hela var att Lorenzi trots detta, trots att Svajda knappt höll någon nivå överhuvudtaget, både hamnade under 0-5 i första, och sen också efter otroligt mycket om och men, förlorade andra setet i ett tiebreak. Han stod och kämpade, krampade, frustade, han gjorde allt, Lorenzi, förutom att spela tennis. Svajdas lösa grundslag damp hela tiden ner runt servelinjer, och de få gånger Lorenzi lyckades förmå sig själv att attackera dem vann han poängen med lätthet, men det var i undantagsfall. Han hade om han så velat kunnat attackera Svajdas grundslag nästan varje gång, för de var så veka att de inte skulle hålla på någon professionell nivå. Jag har full förståelse för att han tidigare förlorat mot nästan vem han än mött, för han kunde egentligen inte spela. Han spelade som ett barn.

Lorenzi låg alltså under med 3-6 6-7 mot ett barn.

Det som vände matchen var inte att Lorenzi ändrade något och attackerade, utan han fortsatte stå och kämpa, frusta, och krampa och det gjorde att Svajda kunde hänga med hur bra som helst. Nästan vem som helst hade kunnat stå och bolla med Lorenzi i det tempot. Han vann tredje set åtminstone relativt kontrollerat, Lorenzi. Sen hade han avgjort fjärde set några gånger om när han skaffat sig break upp samtidigt som det var tydligt att Svajda inte orkade längre men han lyckades krångla till det en gång till, Lorenzi. Det blev tiebreak i fjärde set. Där hade det kunnat gå illa men han vann det, och sen var Svajdas krafter helt slut.

Fascinerande spelare, Lorenzi. Det är helt fantastiskt att man kan vara så bra som han är, och ha haft en så lång och förhållandevis vinstrik karriär, när man egentligen inte kan spela. För han kunde ju inte bättre än såhär när han mötte riktigt svagt motstånd. Han kan hänga med ganska bra spelare där hans kämpande ger utdelning, men intressant att se att det i tennis trots allt inte går att bara kämpa. Man måste spela lite också, och det klarade inte Lorenzi. Några gånger blev det faktiskt lite komiskt då det var som att han glömde att slå till bollen och nästan missade den på grund av att han var så fokuserad på att kämpa sig vidare mot nästa boll. Det var ett par returer på backhandssidan där han nästan inte fick iväg bollen. Såg roligt ut.

Jag vet inte om det var underhållande eller kul, men jag kunde inte sluta titta, för det var så fruktansvärt fascinerande på så många plan.

Så, det verkar ju rimligt att skriva en mindre uppsats om dagens sämsta match, men så kan det bli ibland när man besöker vamosrafa.se.

Carballes Baena gjorde en jättebra match mot Djokovic och blev inte totalt bortblåst. Han ska vara stolt över det. Djokovic var väl sådär lagom som han ofta är mot svagt motstånd nu för tiden.

Federer förlorade set mot Nagal. Då sov jag sen länge. Skriv gärna nåt i kommentarerna om den ni som sett. Det ser väldigt knepigt ut att han förlorade just första set.

Medvedev var precis som vanligt de senaste veckorna. Vad noggrann han är alltså. Gunneswaran spelade på toppen av sin förmåga. Som han stod och vevade. Men det hjälper ju inte. Medvedev är så säker och har sån längd i sitt försvar att det inte går för en svag spelare att slå honom. Tog ett skadeavbrott för massage av baksidan av låret, Medvedev. Värt att ha med sig inför fortsättningen.

Nishikoris motståndare Trungelliti gav upp vid 6-1 4-1. Inte första gången den spelaren viker ner sig direkt.

Fognini kämpade, men Opelka vann. Lite märklig match där det kändes som att Fognini hade gott om chanser, och det var inte slarv som gjorde att han blev bruten de gånger han blev bruten, det var snarare att han blev spänd och nervös så fort han kom under i egen serve. Han kom tillbaka från break ner två gånger i tredje set och vann det sen i tiebreak efter att ha hämtat upp 2-5 där. Då kändes det ytterst troligt att han åtminstone skulle få till ett skilje men icke. Mycket svag inledning i fjärde och den gången fick inte Opelka några servesvackor som i tredje. Lite klent returnerande och lite klent på viktiga poäng från Fognini. Med den koncentrationen han hade igår borde han åtminstone kommit närmare.

Coric säker mot Donskoy. Inget att säga om, han är väldigt pålitlig mot sånt motstånd.

Goffin fick lite motstånd av Moutet och förlorade ett set men det kändes som att han hela tiden hade matchbilden på sin sida och när han väl fick resultatet att tippa över vek Moutet ner sig som han oftast gör. Rätt skön start för Goffin att få lite motstånd men ändå vinna säkert.

Svängig femsetare mellan Basilashvili och Fucosvics. Ingen skräll att det blev så, och ingen skräll att Basilashvili vann. Han är en rackare på att få med sig jämna matcher. Han har inga nerver.

Formen gav utslag mellan Carreno Busta och Pella, fyra set för Carreno Busta.

Jag såg inget av Wawrinka-Sinner men fyra set för Wawrinka var väl på förhand ungefär vad man kunnat tänka sig.

Pouille alltid stark i såna här situationer, Kohlschreiber är på väg att fladdra ifrån. Fyra set för Pouille, förväntat.

Jag tycker ju inte att Fritz är så bra som hans ranking och resultat visat i år, och därför tycker jag givetvis det är tillfredsställande när det går emot för honom. I min värld är han inte mycket bättre än Lopez, och inte konstigt att Lopez då slår honom.

Darcis gick på inspiration och lyckades hänga med Lajovic i första set men någon spelstyrka fanns inte att tala om och när matchen var körd fanns det inte så mycket kvar. Pekar tydligt på hur dåligt systemet med skyddad ranking fungerar. Det borde givetvis vara så att man får några chanser att spela några mindre turneringar när man varit skadad. Men att som Darcis spara sina skyddade turneringar under flera år och använda dem på Grand Slam-turneringar för att tjäna pengar på förlusterna, det är ju inget bra.

Garin-Eubanks för en batalj. Hyfsat stöd han hade från sina landsmän på läktarna, Garin. Eubnaks hade hemmaplan, men det var bara Garin som hade folk som hejade på honom. De körde liksom synkroniserade ramsor mest hela tiden, chilenarna. Hyfsade på att heja. Eubanks stod och småchansade mest hela tiden och det bet förvånansvärt bra. Garin har inte den starkaste serven och Eubanks kunde stå och banka på både första- och andraserven. Matchen avgjorde i slutet av andra set där Garin kom tillbaka från break ner och sen också svårt underläge i tiebreaket. Om Eubanks vunnit det setet hade han vunnit matchen. Sjukt hög nivå av Garin i slutet av tiebreaket där förresten.

Det var matcherna med en seedad spelare i dem det. Nu följer matcherna mellan oseedade spelare, och jag nämner då inte alla. Ni har resultaten här om ni vill kolla in hur det gick.

Sorgligt att se Berdych igår. Jag tror inte att jag tidigare sett en så bra spelare vara då dålig. Sett till hur bra Berdych var när han var som bäst, det är liksom ingenting kvar. Han kunde inte serva, hans bollträff var extremt dålig, och värst av allt, hans rörelse i sidled, det gick så långsamt att det är tydligt att det är något fel på kroppen. Han är nog för gammal och sliten och jag ser ingen som helst möjlighet för honom att komma tillbaka till något som är i närheten av toppen. Han borde utan tvekan lägga av. Brooksby i andra omgången. Han är knappt ens etablerad på challengertouren. Han får vara nöjd med det här.

Att spela veckan innan en Grand Slam är inte alltid något genidrag. Hurkacz vann i Winston Salem, och fick betala med att torska i första här mot Chardy.

Det var skakigt för De Minaur mot Herbert. Eller det blev skakigt. Han skulle avgjort i tredje set när han precis kommit tillbaka i setet och fått till ett tiebreak men Herbert vann det och bröt tidigt i fjärde. De Minaur blev nervös, men lyckades i alla fall vända det setet så han vann 3-1, men illa ute var han, trots att Herbert var ganska dålig. Inte imponerande.

Dagens högsta odds som gick in måste väl ha varit Dellien som slog Kwon. Var väl närmare 10 gånger pengarna på honom. Kwon gav upp i tredje set när han ledde med 3-2 när han höll på att vända matchen. Han vann 6-2 i tredje, hade 3-2 i fjärde och det var på väg mot skilje, och så gav han upp. Lite annorlunda.

Dimitrov var ganska klart bättre än Seppi och vann fullt rättvist i fyra set. I nuvarande sick passar den där typen av matchbild Dimitrov väldigt bra. Seppi stod och bombade på precis som vanligt och Dimitrov kunde fokusera enbart på försvar och att variera lite grann. Han behövde inte attackera överhuvudtaget och det är ju där han har sina största problem för närvarande. Bra spel, men handlar nog mest om att båda två fick spela exakt som de vill.

Märkligt match mellan Evans och Mannarino. Jag tycker Mannarino under matchens första del var ganska klart bättre, men Evans vann de två första seten ganska enkelt. Sen fick Mannarino utdelning i tredje och vann enkelt innan Evans till slut bara flydde iväg med fjärde. Mannarino får vara missnöjd med det där. Han var riktigt bra, men fick inte ut någonting överhuvudtaget.

Querrey borta. Det är väl på gräs han är bra numera och inte så mycket mer. Fin seger för Londero och det är imponerande med en spelare som aldrig nöjer sig. Han slog igenom stort i början av året och etablerade sig som grusspelare på challengertouren. Nöjd med det? Icke. Utan att någon gång ha varit en ens halvduglig hardcourtspelare på challengertouren där han alltid spelat har han nu plötsligt börjat vinna matcher på hardcourt på atp-nivå. Bra gjort.

Det var det om gårdagen. Om jag ska skriva såhär mycket om varje omgång får nog någon komma med både syrgas och en massör. Massös kanske, bättre. Men men, när det är så roligt är det svårt att låta bli att skriva. Vi hörs senare idag inför tisdagens spel. Tills dess har vi en värktablett, tupplur, och en Power King. Hade man ju kunnat önska i alla fall. Det blir nog bara det första och sista, och sen poddplanering med min kära vän Sladdis. Det är poddinspelning redan imorgon förresten, så kom ihåg att omedelbart skicka in era frågor och förslag på vad vi ska snacka om.