Slakten som siffrorna inte hängde med på

Som jag förvarnade om. Avslutningen igår var så sjuk att jag skulle vilja dela med mig av hur det egentligen slutade. Hur det hade slutat om inte Medvedev stått för en av tidernas bragder. Som jag skrev efter matchen, i den text jag faktiskt la ut. Jag hade rätt när jag skrev det här jag skrev nedan. Det var såhär det skulle. Men Medvedev, han gjorde något som inte ska vara möjligt.

Det hade varit något att se det där. Mig ätandes min okryddade hatt, samtidigt som jag pratade om offensiva referenspunkter.

Nåväl, nu blev det inte såhär, men såhär hade matchen sammanfattats om Medvedev inte varit en fullkomligt fantastisk idrottsman.

————————————————————————————————————————

Jag har gjort det till lite av en tradition att skriva om de största finalerna innan de är färdigspelade. Jag känner mig lite viktig sådär när jag sitter här och slår fast hur det ska sluta redan innan det är slut. Om det någon gång skulle gå fel kommer jag givetvis trycka på deleteknappen och förneka all kännedom om att texten någonsin skulle ha existerat. Sån är jag.

Jag sitter här med starten av tredje set framför mig. Min fru gav nyss upp med orden ”jag hade tänkt att vi kunde sitta uppe till ett, men det här kommer ju inte vara slut då. Det stod då 5-5 i första set och jag kan hålla med, det kunde nog förefalla otroligt då att de skulle hinna spela klart på knappt två timmar, men jag sa faktiskt att jo, jag tror nog att han kan hinna klart till ett.

För ni såg också va? Ni såg vilken konstgjord andning det var för Medvedev. Sällan har väl en spelare som hängt med så bra siffermässigt varit så himla chanslös?

Jag kollade klart fotbollen faktiskt. Skönt att Marcus Berg kom in och stängde till defensiven där på slutet. Om man ska tro samtliga landets fotbollsförståsigpåare så är han plötsligt nu när han helt och hållet slutet göra mål Sveriges viktigaste försvarsspelare. Enligt en av krönikörerna på en av kvällstidningarna bidrar han också med att vara ”en central referenspunkt” och bidrar med ”många oavgjorda targetdueller”. Jag hoppas innerligt att jag aldrig blir en skribent som blir så värdelös att jag kämpar så hårt för att försöka förklara något som inte stämmer med så svåra fackuttryck att någon kanske tror att man har koll. Jag har aldrig förstått mig på varför man ska använda insnöade tennistermer överhuvudtaget. Jag tror aldrig ni sett mig skriva ”gummiarm”, ”tanka, eller liknande. Och jag hoppas att jag aldrig kommer göra det heller. Att bli nervös eller att inte kämpa låter liksom så mycket bättre. Men hur som helst, tack Marcus Berg för att du var en referenspunkt där framme i anfallet så att Gustav Svensson kunde göra de där avgörande brytningarna på mittfältet i slutet av matchen. För visst måste det ha varit Bergs förtjänst? Allt annat verkar helt osannolikt.

Jag försöker dra ut på tiden, märker ni det? Nadal har inte skaffat sig det avgörande breaket i tredje set ännu. Men det kommer. Och om han mot förmodan skulle göra några svaga gen och förlora tredje set, då vinner han fjärde istället, eller femte. Han kan inte förlora matchen. Det är klart.

Varför klart?

För att Medvedev ärligt talat inte klarat att stå emot. Det som var så tydligt i Montreal har ikväll varit ännu tydligare. Han har inte kraften att stå emot när han får den ultimata pressen på sig. Han klarar inte av att hantera Nadals högt studsande bollar när Nadal väl plockat fram den taktiken som Carlos Moya troligen fullkomligt slagit i honom innan matchen. Nadal har nästan hela tiden glömt bort det, men man har sett några gånger att han lyckats plocka fram det ur den fungerande hjärnan istället för att använda sig av reptilhjärnan och det har gett mycket fin utdelning. Kommentator Maria Strandlund bjöd förresten nyss på en fullkomlig klassiker på det området. Hon ägnade någon minut åt att berätta att en av Nadals största styrkor är hans förmåga att ändra taktik och på så vis matchbilder under matchers gång. Han la i slutet till, ”men det syns nästan aldrig”. Maria ser saker som inte ens går att se, fascinerande. Eller så kanske hon ser saker som inte finns, eller så sitter hon bara och hittar på, eller något. Det har varit lite för många direkta felaktigheter i slutet av den här turneringen. Mer uthärdligt idag dock när Thomas Enqvist tydligen är ledig. Eller så kanske han gav upp efter matchen mellan Medvedev och Wawrinka där det inte gick så bra, så att säga.

Men ja, det var en överkörning det här. De tre första gemen såg jag som sagt inte. Jag tittade på fotbollen och tyvärr har jag bara en tv i poolrummet. Jävla risigt det där alltså. Borde åtgärdas. Men jag kom in efter tre gem, Medvedev ledde med 2-1 och break. Jag såg två bollar, och jag såg att allt var klappat och klart. Inte för att jag är så överlägsen alla andra på tennis att jag klarar av att se saker som inte händer, eller förstår mig på vikten av offensiva referenspunkter utan för att…ja, för att jag såg att Medvedev inte klarar av det spel som det blir mot Nadal. Det är som att bollen blir för tung för honom. Det där jag pratade om häromdagen. Att han liksom suger in bollen i sin racket och sen skickar iväg den med helt rätt hastighet för att den varken ska bli för lång eller för kort, det funkar inte när bollen väger så vansinnigt mycket som den gör när den kommer från Nadals racket. Medvedev klarar helt enkelt inte riktigt att hålla emot.

Sen tycker jag på något sätt att Medvedev gör en imponerande match, för han har hållit sin serve alla gånger utom tre, och han har missat vansinnigt lite sett till hur hög nivå det varit på spelet. Han har också verkligen försökt spela rätt taktiskt, det är bara det att han inte riktigt har kunskaperna. Han har inte riktigt tekniken för att hantera de högt studsande och/eller blytunga bollarna som Nadal serverar.

Nadal, om vi ska fortsätta på det positiva området. Det är modernt det. Man ska exempelvis ägna både dagar och spaltmeter åt att prata om hur hemskt det här hatet mot Marcus Berg är. Att såna som jag raljerar kring att han inte är så bra på fotboll. Det är ett hemskt hat eller hur? Var är samhället på väg egentligen. Så vi kör på kärlek och positivitet och på det området måste jag säga att Nadals sätt att på något vis ha knäckt koden gällande returnerande är fascinerande. Jag menar kolla på Nadals 90% returnerade förstaservar som han låg på en bra bit in i matchen. Det är siffror som man aldrig ens kunnat drömma om när man mött en bra servare, oavsett underlag och oavsett hur bra man är på att returnera. När man dessutom kollar på andra sidan hur Medvedev, som är 10 år yngre än Nadal och uppvuxen under en helt annan tid, står på precis samma defensiva sätt längst bak vid reklamskyltarna när han returnerar. Snacka om att Nadal förändrat en hel del av tennisen. Alla har inte hängt på ännu och alla kommer garanterat inte hänga på, men kom ihåg att Nadal långt in i sin karriär hade returerna som en svaghet. Sen kröp han längre och längre bak. Folk klagade, ibland nästan hånade honom för hur defensiv han var i returnerandet och att ”det där kanske funkar på grus men skulle aldrig funka på ett annat underlag”. Nu står han där. Han stod där på gräset i somras och han står där på hardcourten nu, och är kanske världens mest effektiva returnerare, trots att han egentligen inte har bra returer. Han har bara räknat ut vad som är mest effektivt, och att det är en spelare som är 33 år gammal och varit i världstoppen i 15 år som leder utvecklingen, och påverkar snorvalpar som Medvedev, det är helt sjukt imponerande. För Medvedev, han returnerade inte såhär förut. Han är en av de som hängt på Nadaltåget när han sett att det fungerat, och det är absolut en del i att han blivit bättre än alla utom de allra bästa. Han var relativt tidig på tåget. Det kommer bli tuffare och en kanske längre anpassningstid för de som kommer hänga på framöver. För verkligen alla som inte har jättebra returer borde hänga på. Det är inget snack om att det här just nu fungerar. Sen kommer det som med allt annat gå i vågor. Det här kommer vara det som fungerar i några år. Sen kommer spelet förändras. Spelarna kanske lär sig hur man ska serva mot det. Vem vet, vissa kanske utvecklar riktigt bra underarmsservar, det är inte omöjligt, eller något annat. Men just nu fungerar det och som sagt, får man tillbaka 90% av motståndarens förstaservar, om motståndaren har serven som sitt största vapen, då är det sjukt svårt att förlora tennismatcher.

Helt ärligt tycker jag inte att Nadal gjort någon superbra final. Hade han spelat riktigt bra tror jag att siffrorna hade runnit iväg på ett annat sätt, för så mycket som han fått matchbilden exakt som han vill ha den, om han också spelat aningen mer felfritt, som sagt, siffrorna hade blivit annorlunda, väldigt mycket större. Han spelar så klart bra. Snälla nån. Han slår världens fjärde bästa spelare helt ohotad i raka set. Men så bra som han varit i den här turneringen, och är just nu, lite bättre är jag övertygad om att han kan.

Nu kanske jag fastnade i något slags hat mot Nadal här. Jag ber om ursäkt. Han var så klart jättebra ikväll. Men han kan bättre. Ha, jag får säga det, så det så.

Jag tycker det var skönt att Nadal vann. Medvedev kan gott få vänta lite. Jag vill att det ska vara ordning och reda. Djokovic och Nadal ska vara bäst och det ska vara kampen mellan dem som är det absolut mest intressanta. Sen får Federer gärna sticka upp och vara i närheten någon gång och Medvedev ska fortsätta krypa närmare, men nej, inte ännu, det hade varit märkligt och jag hade haft svårt att förstå mig på hur det kunde vara möjligt att någon plötsligt bara kommer upp och blir så bra. Tre finalplatser och en titel på de fyra senaste turneringarna för Medvedev varav två masters och en Grand Slam, den sista en 500-turnering. Han behöver nog vila lite, pojken. Och det tycker jag han kan vara värd. Sjukt genombrott, men han får ändå buga för mästaren, mästaren som nu också kommer bli tidernas största mästare, i alla fall fram till att Djokovic eventuellt får upp en rejäl raketfart i slutet av sin karriär. För Nadal är nu inför nästa säsong bara en Grand Slam-titel bakom Federer. Federer är en sittande fågel. Han kommer inte kunna hindra Nadal. Det känns mer eller mindre omöjligt. Nadal kommer ha bra chanser i samtliga Grand Slam-turneringar nästa år också, och givetvis en extrasuperduperbra chans i Franska Öppna. Medan Federer kanske har en halvchans i Wimbledon och en smygchans i Australian Open. Federer kommer få flytta på sig nästa säsong eller säsongen efter. För ärligt talat, när såg Nadal senast såhär bra ut fysiskt i en hardcourtturnering? Han har inte ens tejp under knäna i den sjunde och sista matchen i turneringen. Då är den fysiska statusen bra kan jag säga och det känns ju minst sagt positivt för hans del inför 2020.

7-5 6-3 3-4 och Nadal vinner. Annars lovar jag att äta upp min hatt. I direktsändning. Okryddad. Samtidigt som jag sitter och pratar om offensiva referenspunkter och oavgjorda targetdueller.

Grattis, Nadal. Du är snart tidernas största tennisspelare. Inte den bästa. Det kommer du aldrig bli. Så bra kommer du aldrig bli, det kan jag lova dig. Det kommer dröja ett tag innan någon blir så bra som tidernas bästa, men störst, det är du snart, och det är nog allt mäktigt nog det.