Jag kunde valt ordet spektakel istället för show i rubriken men visst var det mer show än spektakel till slut? Extremt mycket spektakel. Mycket som känns tillgjort. Mycket att ogilla. Men jag tycker ändå det slutar på plus, för det finns så sjukt mycket som är bra.

Om några år kanske det känns ärligt. Då kanske det känns som att det finns någon prestige. Det är svårt att bara uppfinna något och plötsligt berätta för folk att det här är det viktigaste som händer på hela året. Det är det man försökt göra med Laver Cup. Man försökte från första början framställa det som något som spelar roll. Jag tror det har funkat, för folk i allmänhet är inte så misstänksamma och allmänt bittra som mig. Kolla bara på publiken på läktarna helgen som var. De hade inte tråkigt, och de tyckte inte att det var oviktigt. De svalde det med hull och hår, delvis kanske för att man hjälpte dem att göra det med ett arrangemang som var obehagligt bra. Obehagligt fel ord, det är ju något negativt. Det var fantastiskt bra. Jag tycker man använde spelarnas överspelande och engagemang på ett otroligt bra sätt. De här superslowmokamerorna precis vid sofforna där spelarna som inte spelade satt exempelvis, de gjorde sig rättvisa så att säga. Det blev en del roliga bilder därifrån.

Arrangemanget helt fantastiskt och kul att se spelarna på ett annat sätt än vad man normalt gör. Två enorma plus. Att det till slut blev spännande också givetvis, stort plus.

Men hur ärligt är det? Borde det verkligen kunna bli spännande? Tror ni att Nadal hade stått över igår om det gällt matcher som han verkligen brydde sig om? Varför spelade inte Kyrgios? Det har fortfarande inte avgivits. Han såg inte döende ut direkt när han skuttade runt och hejade fram sina kompisar. Såg ni Bautista igår? Det gjorde ni inte, för han var inte kvar. Han drog till Kina där han ska spela nästa vecka. Ser ni det framför er i Ryder Cup att en spelare lämnar laget för att han har annat för sig, även om han är reserv? Kanske inte. Och den avslutande frågan, hur i hela världen kunde det bli jämnt? Om det här gällt livet, hade Europa hamnat i en helt avgörande sista match då? Med tanke på uppställningarna så ska man ju svara nej på den frågan, det borde vara totalt omöjligt.

Det här är Federers event, hans barn. Jag tror det är det här han i mångt och mycket kommer hålla på med när han lägger av. Han gillar det här och gör allt för att bygga upp det på bästa sätt. Han lyckas fantastiskt bra, bland annat genom att maximalt bjuda på sig själv, något folk givetvis avgudar. Om man verkligen gillar Federer måste Laver Cup vara en enda lång fest. Att hela tiden få se Federer utan det vanliga stenansiktet och den vanliga grinigheten, det måste vara ren magi. Den här helgen var han också riktigt bra spelmässigt. I alla fall igår. Tsitsipas var inte bra i dubbeln, men de höll ändå på att vinna för Federer var så sjukt bra. Han returnerade till och med bra. Slakten av Isner var sen inte dum den heller. Hur Isner lyckades skramla fram en setboll i andra set där, det hade varit en stöld av episka mått om han lyckats ta den chansen. Men visst hade man velat se det där supertiebreaket. Det hade man ja.

Supertiebreak ja. 12 matcher spelades i helgen. 9 gick till supertiebreak. Är det trovärdigt? Det är det ju inte. Så klart, 12 matcher, 9 avgörande set, omöjligt är det inte, men det är nog väldigt ovanligt om man tittar på vanliga matcher. I vissa av matcherna den här helgen var det helt rimligt att det blev skilje, men i några kändes det också som att spelarna var rätt eniga om att vi delar på seten och kämpar sen i supertiebreaket. Jag säger inte att det var nån slags överenskommelse mellan spelarna eller lagen, men det är ett tecken på att det här trots allt än så länge är uppvisning och inget annat.

Jag hade tänkt skriva mycket om matcherna igår, men jag vet inte. Med några timmars distans så, vem bryr sig egentligen, ärligt talat?

Dubbeln var sevärd. Fritz skrällde mot Thiem. Märkligt match det där spelarna hade total breakfobi. Federer var riktigt skärpt mot en sliten Isner. Och sen vann Zverev det där supertiebreaket som var helt givet att det skulle komma mot Raonic. Att den sista matchen skulle avgöras i raka set, helt ärligt, fanns det någon enda människa som trodde det? Jag trodde det inte.

Europa vann igen, och det blir väl lagen att världslaget får vinna nästa år istället hemma i Boston. Boston ja, USA. Att det blev så kul som det blev i helgen tror jag till viss del berodde på att världslaget var ganska…hur ska man säga. Det var inte så spretigt. Det var USA, Kanada och Australien, inget annat. Dessutom är de flesta av spelarna som var med den här gången bästa kompisar med varandra. Ett annat år skulle världslaget kunna vara otroligt spretigt med en japan, en argentinare, en amerikan, en sydafrikan, en chilenare och en kanadensare, typ. Ni kanske förstår. Det skulle inte bli riktigt samma sak om spelarna i det laget knappt kunde prata med varandra. Nu var världslaget lika nära varandra som europeerna är, och det tror jag bidrog en del.

Jag tycker vi nöjer oss där. Jag tror att Laver Cup har en ljus framtid.

Om jag får ha ett enda önskemål till kommande upplagor?

Jag skulle vilja att spelarna säger att de antingen inte får några pengar för att delta eller ännu hellre, berätta hur sjukt mycket pengar de får för att delta, och sen berätta att de skänker allt till välgörande ändamål. Då skulle man plötsligt till hundra procent tro på deras engagemang och man skulle vara åtminstone nära något som liknar magin kring Ryder Cup. De skulle ha råd, tro mig.