Sämre än någonsin?

Jag tycker att det är en rimlig fundering.

Mikael Ymer blir topp-100 den här veckan. Kan man anta i alla fall. Han är just idag rankad 100 i världen på den ranking som uppdateras dag för dag. När den riktiga rankingen kommer på måndag så lär han också vara det. Tre hot finns. Monteiro kan fortfarande vinna i Buenos Aires, då kan han gå om. Harris spelar kvartsfinal i Chengdu idag. Han lär torska, men vinner han är han faktiskt förbi Ymer. Och Hoang är kvar i samma turnering som Ymer spelar, den i Orleans. Vinner han den kan han gå förbi Ymer. Det lär han dock inte göra då han möter Tsonga i kvarten idag. Så hotet är egentligen Harris skulle jag säga. Torskar han mot Sousa idag i Chengdu så har vi nog en svensk topp-100-spelare nästa vecka.

Vi har förstås också Elias Ymer som snart kan vara topp-100 han också.

Men som ni lärt er vid det här laget kanske, bröderna Ymer känns lite som att de ramlade ner från himlen bara. Två killar med hyfsade förutsättningar som var beredda att jobba otroligt hårt för att bli bra i en idrott och det råkade bli tennis, typ.

I övrigt dock. Är det så att det rent av är värre än någonsin med svensk tennis?

De här futureturneringarna som spelas på svensk mark under den tidiga hösten varje år är ett gott exempel på var vi står. Och ska man gå på den här turneringen, som spelas på tennisskolan Good to great den här veckan, så är det märkbart sämre nu än det varit på senare år.

Det ska sägas att Eriksson, som gått långt ibland i de här turneringarna på senare år, just nu är uppe på challengertouren, så det kan verka som ett snäpp uppåt, men man ska då veta att det från och med i år finns plats för många fler spelare på challengertouren än tidigare, så med det gamla systemet hade han nog varit kvar i de här turneringarna ändå.

Som ni ser i övrigt, en svensk i kvarten i ett fält där vi från start hade nio spelare med. Det är verkligen för dåligt. Jag kan inte säga något annat, det är helt omöjligt.

Sen har jag sett att det den här veckan är några svenska spelare som spelar i andra futureturneringar på helt andra ställen i världen och man landar i att man bara vill ta sig för huvudet. Eller klappa dem på huvudet och berätta lite för dem vad som är smart och inte smart. När vi nu råkar ha några enstaka turneringar på svensk mark varje år, hur är det ens möjligt att vara så korkad att man inte passar på och spelar dem för att kunna lägga sina pengar på att eventuellt resa till andra turneringar andra veckor? Fullkomlig idioti.

Men ja, en spelare i kvarten. Bra Hansson. Han är faktiskt rätt okej och gör rätt bra resultat. Han skulle nog egentligen bara behöva tävla lite mer än han gör. Men i övrigt, alla andra, som inte nått kvarten i den här turneringen som är den lägsta nivå turneringar som finns, future, det är inte bra. Det finns i och för sig ännu mindre futures med mindre prispengar och poäng än denna, men fortfarande, det är alltså den lägsta nivån av turnering det här, och vi lyckas få fram en svensk spelare till kvartsfinal på hemmaplan. Polen har fler spelare i kvarten än vad Sverige har i en futureturnering på svensk mark. Ni hör ju hur det låter.

Ingen skräll förstås det här. Ingenting har förbättrats överhuvudtaget på senare år och med tanke på att verksamheten centralt i det här landet, svenska tennisförbundet, är både odugliga och handlingsförlamade har det slutat med att i princip alla spelare som överhuvudtaget spelar tennis när de går ut gymnasiet försöker komma in på skolor i USA för att kombinera skolgång med lite tennisspel där. Det finns de som tycker det är superbra. Jag tycker det är superdåligt. Det är inte studerande i USA som kommer lyfta svensk tennis. I så fall kan vi ju bara lägga ner all verksamhet här hemma, om det nu är så fantastiskt att alla spelare åker och börjar gå i skolan i USA så fort de kan.

Jag tycker det är tråkigt det här. Det hade varit så kul om det fanns något hopp om bättring för svensk tennis men det gör det inte. Det kanske till och med är mörkare än någonsin.