Han är mänsklig, Medvedev. Lite i alla fall. Eller så var det bara ännu en sån där kväll i Paris där publiken lyckas hjälpa en hemmaspelare på ett annat sätt än någon hemmapublik någon annanstans kan hjälpa till. När man får det där jublet som Chardy fick efter varje vunnen poäng i sista set igår, jag kan liksom förstå att det blir enklare. Helt ärligt har jag lite svårt för att acceptera det där med hemmaplansfördel. Förutom i sporter där man får direkt hjälp av domarna, typ basket där man kan räkna med 5-10 poäng enbart på domslut med sig under en hemmamatch. Men annars, en trött hemmamatch i Elitserien i hockey där hälften av platserna på läktarna är fyllda och där de som sitter där fokuserar mest på sina popcorn, att det skulle vara så mycket svårare för bortalaget att spela då, det är lite märkligt, kan jag tycka. Men såhär som igår kväll. Man förstår. Man måste bli ganska sugen på att sätta ett slag för att uppleva det där gång på gång och när Chardy till slut blev sådär vansinnigt nervös var det antagligen publiken som släpade honom över mållinjen. Han lyckades antagligen tänka på det kommande jublet av att rädda breakbollen snarare än att slå dubbelfelet som förstör matchen för honom.

Medvedev var mycket bättre. Det är det första man kan säga. Han vann en av 15 breakbollar. Delvis för att han var lite destruktiv. Det var tillbaka till gamla gängor i den här matchen. Han var så desperat arg att det emellanåt kändes som att han inte riktigt ville att det skulle gå bra för honom. Lite slump också kanske och lite att Chardy vågade bra på breakbollarna. Medvedev var rätt klart bättre spelmässigt men inte så mycket bättre att det inte kunde bli jämnt. Det blev jämnt. Och så blev det som det blev.

Huvudförklaringen till förlusten är underlaget. Jag tror inte jag skrev det någonstans vilket gör det lite otrevligt att skriva att jag funderade på det inför matchen men den här höga studsen, inte bra för Medvedev. Han spelar extremt flackt, han är beroende av att han bollar glider iväg lite vilket de faktiskt gör på alla underlag utom just detta. Till och med på grus glider hans flacka slag iväg lite grann. Men på den studsmatta man spelar på i Paris bromsar hans bollar till och studsar rakt upp. Det blir inte så bra.

En annan del är nog att Medvedev är lite mänsklig ändå. På tal om vad man sagt på förhand så trodde jag att Chardy skulle gå ut och panga på som aldrig förr i den här matchen. Att han inte skulle vilja ha några dueller alls. Under delar av matchen måste jag säga att jag irriterade mig lite över att han inte gjorde det. Att han inte slog till lite hårdare när han väl fick chansen. Men det är kanske svårt att kritisera någon som slår världens bästa spelare senaste månaderna. Eller näst bästa kanske. Nåja. Men det intressant, när Chardy stod och använde sig av sitt maniska slicande och inte heller gjorde jättemycket med bollen när han använde sin forehand, Medvedev kunde inte göra så mycket. När allt stämmer för Medvedev är också hans offensiv knivskarp. Matchen mot Nadal i US Opne-finalen till exempel. Men en normal dag är nog inte Medvedevs offensiv sådär superskräckinjagande, och kanske att lite fler framöver kommer försöka slå honom såhär. Att stå och bolla gris lite med honom för att ge honom valet mellan att chansa eller att man själv får gott om tid på sig att välja vilken boll man ska attackera. Det har i väldigt stor utsträckning varit så att motståndarna spelat lite dumt mot Medvedev sen i somras. De har stått och malt, bankat huvudet, mot hans defensiv och till slut missat. Det är inte så lätt att nöta ut honom. Men det finns nog sätt att slå honom på och när nu Medvedev blivit så sjukt bra kommer motståndarnas givetvis börja titta på hur han ska kunna besegras och även om man inte direkt lyckas med detta varje dag, det är ett sätt att slå honom på och det kommer nog en del andra upptäcka också.

Kul match. Sådär riktigt fantastiskt var den väl inte kvalitetsmässigt men vilket drag, och är det någonstans man vill se stora spelare falla och i synnerhet mot en hemmaspelare, då är det ju i Paris.

Han har inte varit någon jättedödare direkt genom åren, Chardy. Aldrig slagit Djokovic på massor av försök. Aldrig slagit Nadal på lite färre försök. Faktiskt slagit Federer en gång, men det var på grus. Murray har han slagit en gång på 10 försök. Så ja, en av hans största segrar det här på ålderns höst. Kul att se.

Resten av dagens spel kom så klart lite i skymundan av detta, men såhär gick det.

Zverev såg rätt avslappnad ut och spelade bra. Kanske kan ha ett par bra veckor i slutet av året.

Struff, inte oväntat faktiskt att det blev sådär. Jag förstår inte riktigt Khachanov som spelare. Jag tycker inte han är så väldigt mycket bättre än Struff och igår såg det ut just så. Nu rasar han från topp-10 och vi får se hur han kan sega sig tillbaka nästa säsong.

Albot-Seppi var det nog ingen som såg. Inte jag i alla fall.

Djere hade faktiskt 2-0 i andra. Lite sjukt. På tal om sjukt, man kan faktiskt undra om han ens försöker träna på hardcourt. Det ser verkligen så dåligt ut att det nästan är larvigt. Han kan inte ens röra sig.

Kändes märkligt efter ett set. Dimitrov kändes som en given vinnare, men Humbert ledde matchen. Det ordnade sig dock. Bra match från Dimitrov men väldigt passande motstånd spelstilsmässigt också.

Edmund blev ganska glad över den där matchvinsten. Åtta raka torsk hade han. Och man såg hur nervös han blev när han fick ledningarna i seten men han klarade det.

Fritz skadade sig i mitten av matchen men vann ändå. Inget superbetyg till Tiafoe kanske.

Moutet i tredje omgången. Det är lite konstigt det. Torskade mot Chardy i kvalet. Var en rätt okej kvalfinal det med tanke på att båda nu är i åttondelen.

Sällan har väl en skada känts så mycket gubbskada som den som Simon åkte på igår. Benet gick bara sönder utan anledning i princip. Deppigt.