Mellenamjölkskungen

Extremt anmärkningsvärt. Rublev som ännu saknar stor titel har nu vunnit fyra raka 500-turneringar. Han har alltså samlat ihop poäng motsvarande en Grand Slam-titel på sina fyra senaste femhundringar.

Statistik som kan bokföras som slump håller jag ständigt som ointressant. Det här hade kunnat vara en sån slumpstatistik, men det är ju inte det. Jag tror det i alla fall inte.

Jag tror att Davydenko äntligen fått sin värdiga efterföljare.

Minns vi Davydenko? Jag tycker det är direkt märkligt att det pratas så lite om honom. En enormt stor spelare som under 10 år konstant låg precis bakom de bästa. Han kunde inte slå de bästa, men han var alltid bäst av de vanliga spelarna. Eller näst bäst. Det hände att någon knuffade ner honom någon plats på rankingen, men över tid var han den som var närmast bakom. Men han kunde aldrig vinna. Han vann några masterstitlar, inklusive slutspelet, men trots att han var nästan bäst i så många år var han aldrig ens i en final i en Grand Slam-turnering. Det kändes faktiskt aldrig ens aktuellt att han skulle vinna en slam. Lite beroende på att han tvingades brottas med samma omöjliga motståndare som Rublev än så länge har framför sig i sin karriär, men också beroende på sig själv. Han var fantastisk, Davydenko, men han var samtidigt så extremt begränsad.

Fyra raka masterstitlar för Rublev. I mer eller mindre starka startfält. Samtidigt som han aldrig varit förbi kvartsfinal i en Grand Slam-turnering.

Han är så otroligt bra, men samtidigt så väldigt begränsad. Det är märkligt egentligen. Veckan som var i Rotterdam var han överlägsen skulle jag säga. Är man överlägsen i en 500-turnering borde man vara en utmanare i de största turneringarna, men det är han ju inte.

Har han kapacitet att bli bäst av de vanliga spelarna då, precis som Davydenko? Det tror jag faktiskt. Det är fullt möjligt att han snart kör om Tsitsipas på rankingen, men visst är det Tsitsipas som kommer vinna slams, inte Rublev? Ungefär så.