Då ska vi ta och samla ihop den här spelveckan lite. Titta på vad som hänt, vad som inte hänt, och ja, vi går igenom det hela helt enkelt.

I Doha är det klart för final. Bautista vinner. Han måste vinna. För han möter Basilashvili i final. Basilashvilis förmåga att prestera när det finns enkla poäng att hämta är verkligen helt unik. Nu är det kanske inte en enkel väg att ta sig förbi Federer för att nå final i en 250-turnering men en skadad Federer, en Millman ur form, en Jaziri som inte kunnat spela på många år, och Fritz som är…medelmåttig. Det kan vara svårare. Sen är ju i och för sig 250-turneringar inte alltid så tuffa så vägen är kanske inte megalätt ändå, men sett till startfältet är Doha förstås mer än en 250-turnering. Fyra topp-10-spelare var exempelvis på plats den här veckan. Det är kanske inte helt vanligt för 250-turneringar.

Hur gick det då för topp-10-gubbarna?

Federer har vi ju pratat en del om, så honom behöver vi inte gagga mer om nu.

Rublev gick till semi. Utan att vinna en match. Det kan lätt bli lite pajaseri över 28-lottningar. Rublev kom hit, troligen rätt sliten från Rotterdam. Stod över första omgången som seedad spelare. Sen lämnade Gasquet walkover i andra omgången. I kvarten lämnade Fucsovics walkover, kanske i blotta förskräckelsen över att behöva möta Rublev igen. Och så var Rublev plötsligt i semi där han gjorde en halvslät figur mot Bautista. Det har faktiskt hänt förut det där, men det gör ju inte att det känns mer rimligt. Rublev har istället ägnat veckan åt att spela dubbel med Karatsev. De vann hela kalaset. Karatsev småpressade förresten Thiem i singel. Han är nog ingen dagslända.

Thiem slog alltså Karatasev i en tresetare och förlorade mot Bautista i en annan tresetare. Inget att skämmas över men han såg kanske inte spektakulär ut. Thiem längtar nog till gruset nu.

Och sista topp-10-spelare Shapovalov. Han slog Pospisil och förlorade mot Fritz. Det är nog inte något han är nöjd med riktigt men han har, och kommer ha, svårt att hitta sin stabilitet och sluta förlora mot sämre spelare. Tror jag i alla fall.

Final idag alltså, Bautista mot Basilashvili. Det måste vara ett upplägg för Bautista.

Vidare till Marseille som jag tycker varit den roligaste turneringen den här veckan.

Ni har nog alla hängt med på Ebdens förehavanden via mina speltips och det tog faktiskt inte slut när jag övergav honom. Han slog Khachanov igår också i en tresetare. Det trodde jag inte kan jag ju erkänna. Men han har helt enkelt på ett otroligt fint sätt hittat tillbaka till sin högsta nivå efter fler år på botten. Riktigt imponerande. Idag kommer det emellertid ta stopp. Det måste det göra.

För idag är det världstvåan som väntar. Medvedev är tvåa i världen på måndag och det känns snudd på osannolikt att han inte kommer fira in det med att plocka en titel. Han bara ska vinna den här turneringen. Två matcher spelade. Han krossade Gerasimov, det ska han göra. Men han krossade också Sinner igår. Medvedev börjar nog växa ut till tennisens tredje monster vid sidan av Djokovic och Nadal. Thiem vill nog också vara med där, men jag tycker Medvedev just nu känns som mer trolig att helt enkelt bara bli oslagbar, förutom då för de allra bästa.

På den undre halvan är det Humbert och Herbert kvar. Det är bara att ni erkänner. Ni har blandat ihop de där två några gånger, eller hur? Fransmän. Samma namn. Lite samma spelstil. De var under något år också lite lika bra. Inte längre dock. Nu är Humbert en blivande toppspelare. Bakom den absoluta toppen kommer han landa i alla fall. Medan Herbert är en ojämn rackare som mest har kapacitet som han inte får ut. Herberts seger över Tsitsipas igår måste förstås respekteras. Men det blir rätt tydligt på något vis när man ser Tsitsipas förlora sådär. Han är alltid utsatt. Han kan alltid förlora mot nästan vem som helst. Jämför det med Medvedev liksom. Det är skillnad. Humbert hade det väldigt bökigt igår mot Rinderknech, ytterligare en fransman förresten som har exakt samma spelstil som de här två. Det skrämmer inte. Så sett till resultaten den här veckan ska ju Herbert vinna men nja, jag tror Humbert är lite för bra.

På tal om fransoser. Tsonga spelade den här veckan. Slog Lopez med ett nödrop och förlorade sen stort mot Humbert. Det finns nog ingen väg tillbaka till toppen för honom skulle jag säga. Tänk så mycket bättre spelarna är nu jämfört med när han var topp-10.

Medvedev vinner i Marseille. Allt annat känns helt orealistiskt.

Och så avslutar vi på det snabba gruset i Santiago. Där det är väldigt tydligt att det är just lite höjd, det går väldigt snabbt, för det är höghöjdsspelare som är kvar.

Galan, vi minns hur han krossade våra svenska spelare i Davis Cup för några år sen. Då också hög höjd och grus.

Delbonis har gjort det väldigt bra i de europeiska höghöjdsturneringarna där han väl slog Federer en gång i Gstaad eller något sånt.

Bagnis har också visat sig bra på detta tidigare.

Och så är Garin kvar. Det passar nog inte honom direkt dåligt heller även om han inte är någon dokumenterat duktig spelare på den här typen av tennis.

Exakt samma spelare förresten tre av de här fyra och Garin lite samma sak också. Galan, Delbonis, och Bagnis. Extrema grusspelare men inte den vanliga lite defensiva typen av grusspelare utan snarare lite större pjäser som servar bra och sen är bra på grus för att de behöver lite extra tid på sig helt enkelt.

Otroligt jämnt fält. Coria, Andujar och Caruso var seedade exempelvis. De är knappast bättre än någon annan i fältet. Paire var förresten andraseedad här. När man släpper den här låsta rankingen kommer han inte vara topp-100 längre.

Vem vinner då? Det kan vem som helst göra, men Garin ska förstås vara lite bättre än de andra så han är favorit.

Dåså, då har vi stenkoll inför helgen, eller hur?