Vägen från medelmåttig till bra

Nu ska jag skriva om en match mellan två vitryssar. Det kan man ju tycka är lite konstigt. Vitryssland är ett skitland och jag tycker det är konstigt att det fortfarande funkar att rulla en diktatur i Europa. Det är 80 mil fågelvägen mellan vår och deras huvudstad. Det är ju inte jättelångt, och där kör de med det gamla hederliga statsskicket diktatur. Konstigt är det.

Men, vi ska inte fördjupa oss i det. Kan vara farligt det där. Helt plötsligt sitter man och gör en topplista över tidernas diktaturer. Det ska vi inte göra.

Jag tittade på två vitryssar igår kväll. Ivashkka och Gerasimov. Varför? För att jag tyckte det var intressant. Det är två spelare jag har svårt att förstå mig på. Jag har alltid tyckt att båda varit medelmåttiga på olika sätt. Ivashka har under hela karriären, fram till den här säsongen, varit en spelare som gjort enstaka bra turneringar varje säsong och på så vis haft en bra ranking, men oftast har han varit medelmåttig på challengertouren. Gerasimov är allmänt medelmåttig, alltid varit, men alltid presterat bättre än han borde.

Varför är då detta intressant? Är det inte bara så att jag inte förstår mig på vitryska tennisspelare?

Så kan det ju vara, men jag tycker det var intressant igår kväll. För jag tycker att jag igår kväll åtminstone förstod mig på Ivashka. Vad det är som hänt med honom. Gerasimov, han kommer jag nog fortsätta hävda att han bara är dålig.

Vad är då skillnaden med Ivashka? Vad är det som tagit honom från att vara medelmåttig på challengertouren till att vara på övre halvan av atp-touren, som han nu får sägas vara?

Otroligt egentligen vad okomplicerat det är. Men det är liksom att han slutat ta risker. Gerasimov, som han slog igår kväll, är för övrigt en otroligt passande jämförelse. De var lika bra fram till för något år sen. Gerasimov ibland till och med bättre. Inte helt olika spelstilsmässigt heller. De servar helt okej, och sen är de mer eller mindre medelmåttiga bollare, men de tål båda ganska högt tempo.

Ivashka har slutat ta risker. Han gör samma sak som han gjort tidigare, och samma sak som Gerasimov gör, men skillnaden är att han slutat vara osmart. Han har sorterat bort i princip alla dumma risker på banan. När Gerasimov hamnar i lite jobbiga lägen så väljer han fortfarande att chansa med svåra slag för att det är lite jobbigt att ta sig in i duellerna igen. Samma sak när han har läge. Han slår gärna nära linjerna och vill avgöra med ett slag. Ivashka? Han har slutat med det där. Han bemödar sig att inte chansa ute i hörnen, han tar väldigt få risker när han har lägen. Han är extremt vårdad numera. Det är enda skillnaden, och skillnaden mellan att vara en medelmåtta på challengertouren och att vara mer än en medelmåtta på atp-touren.

Vad vill jag då ha sagt med detta?

Jag skiter i vitryska tennisspelare i allmänhet, men det är något alla kan lära av tror jag. Att vara allmänt ovårdad som spelare tar en sällan någonstans. Har man en av tidernas bästa servar som Kyrgios, då funkar det ju på en viss nivå, men man ska också säga där, tänk om Kyrgios slutade ta dumma risker, då skulle han vara rätt bra. Om Federer tidigt i karriären slutat vara ovårdad, då hade han fortfarande varit före de andra i Grand Slam-racet.

Det var bara det jag ville ha sagt. Sjukt vilken skillnad det blir om man bara slutar ta de där riktigt dumma besluten under matcherna.