Det är inte ofta jag är mållös. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag förstår honom bara inte. Jag ser, och förstår att det här inte kom som en blixt från klar himmel. Han har gått precis hur bra som helst i år och varit topp-20 redan innan det här. Men jag förstår det inte. Jag förstår honom inte som spelar. Jag fattar ingenting.

Man ska notera att Norrie var den av semifinalisterna som inte slog ut någon av de bästa spelarna i den här turneringen. Lite bananskal blev det över det här. Bautista och Schwartzman var de två bästa spelarna han slog på vägen mot titeln. Inga tokiga spelare det, men faktiskt spela som i praktiken är rankade efter honom och de är båda dessutom ytterst formsvaga. Så man måste säga som det är. Det var ett tag som man pratade om det nya normala. Som vi återgått till livet nu senaste månaden så finns det väl inget sådant. Jag tycker mest att allt verkar vara som förr igen. Det är bra att lita på vetenskapen och lita till vaccin hörni. Jag skulle gärna bidra med att spruta i mig något en gång i veckan om det skulle göra att vi klarar oss som vi verkar ha klarat oss ur den här misären på något mirakulöst sätt. I alla fall, det finns kanske inget det nya normala i den riktiga världen, men inom tennisen finns det något sådant. Det här är det nya normala, att det kan bli såhär i de allra största turneringarna. Det finns inte längre två, tre, fyra, det har ibland funnits fem, oslagbara spelare. Nu är det ett ganska jämnt race mellan spelarna som förut var bakom de bästa, och bakom de spelarna kan extremt många vara med och hugga. Jag såg att någon jämförde med damtennis i vår härliga facebookgrupp Tennisen. Den jämförelsen är obehagligt pricksäker. Någon slags milstolpe där för övrigt. Det handlar troligen mer om mig än något annat, men det här var i alla fall första gången som en spelare jag aldrig hört talas om var i final i en stor turnering. US Open kanske också i och för sig. Jag brukar ha hört namnen på spelarna som vinner damtennisturneringarna, men den här gången var en finalist helt ny för mig i alla fall. Damtennisen har på senare år haft en helt otrolig ruljans på spelare. Det har inte varit ovanligt att en spelare som är rankad 30 i världen plötsligt är bäst från en vecka till en annan. Kort sagt, det har inte funnits några överlägsna spelare i toppen, något som alltid indikerar att nivån är låg.

Nu är herrtennisen också på väg in där. Vilket så klart inte är särskilt härligt.

Medvedev är hur bra som helst, men han kan förlora. Tsitsipas är bra, men alltid lite utsatt. Zverev är stabil, men kanske ingen superstjärna direkt. Rublev och Berrettini är bra spelare, men de är inga såna där oslagbara hjältar direkt. Och sen är det slut på toppspelare. Ruud har slagit sig in på topp-10. Norrie knackar på dörren till topp-10. Hurkacz är redan där. Det är bara att säga sanningen. Nu är det på väg att hända, det där vi fasat över i så många år. Att storhetstiden är slut, och att det då automatiskt kommer en tid då tennisen faller tillbaka och blir en mindre sport i mängden. Det är liksom inte sporten som gjort tennis till en av de största sporterna i världen senaste 15 åren. Det är spelarna. Utan dem kommer det bli annat kan jag säga.

Jag antar att det är pandemirelaterat att det var så extremt lite publik nu i Indian Wells. Men jag vet inte om jag är helt övertygad om det. När man tittar på annan amerikansk proffsidrott nu så, det är inte glest på läkarna direkt. Det var det onekligen under den här turneringen.

1000 rankingpoäng och 2 miljoner dollar till Norrie, som jag som sagt inte förstår mig på som spelare. Jag ser att han är säker och noggrann och sådär, men enbart det är inget man brukar vinna mastersturneringar på så att säga. Någon liten indikation till förklaring är kanske ändå Basilashvilis uppenbarelse i tredje set. När han blev bruten, när han lite senare gav upp. Det är jobbigt att möta en robot som gör exakt samma sak hela tiden, som Norrie är och när han nu hittat en så grym säkerhet också Norrie, det är klart att han är bökig att möta. Men bra nog för att i normala fall vinna en mastersturnering, det är han naturligtvis inte.