Inför Stockholm Opens semifinaler

Det var ju lite synd det där.

Det är väl det där som är emot Murray lite grann. Tidigare, innan höftbytet, hatade han tennis. Han hatade att spela, men älskade att vinna. Det gjorde att det blev någon slags balans i det hela. Det slog aldrig över. Han ville vinna så mycket att det var på gränsen till att slå över i torskrädsla men det blev nästan aldrig så. Han allmänna hat mot att spela, och kanske lite till sig själv också, gjorde att det inte blev för mycket.

Men nu, nu gillar han ju att spela tennis. Han ser ut att älska att spela. Jag tror att han under sitt år i gipsvagga upptäckte att det riktiga livet inte är så spännande, så han började längta efter tennis och nu vet han att det är rätt kul. Därmed är balansen rubbad. Han vill vinna så extremt mycket, och gillar dessutom att spela. Det gör att det kan slå över, och jag tycker det gjorde det på ett rätt tydligt sätt igår. Han hade redan vänt matchen, men han blev lite rädd för att förlora, för försiktig och passiv, och när Paul då gjorde ett bra avgörande set så gick det inte. Murray tog inte chansen att försöka ta initiativet och vinna på egen hand utan gav Paul möjligheten att vara bra nog för att vinna. Paul tog chansen. Sjukt trist om man frågar mig. Han alla spelare föll ifrån så var Murray till slut grejen med den här turneringen. Han skulle åtminstone nått en final och på så sätt tagit ytterligare ett kliv mot toppen men det får bli någon annanstans det. Jag ser i alla fall framemot att följa honom nästa säsong. Han är inte nominerad till Storbritanniens Davis Cup-lag till finalerna där om några veckor. Inte hans bror heller för den delen. Jag vet om om han har någon idé om att ta någon bakväg in där men egentligen är han inte ens helt given, så kan nog bli svårt. Norrie går så klart före honom och sen har de Evans som andragubbe plus de båda toppspelarna i dubbel, Salisbury och Skupski. Utgångsbudet är nog att Murray nu är klar för i år, tyvärr. Men lite på att han kommer tillbaka i Australien i januari.

Rätt fascinerande med Tiafoe. Han spelar så avslappnat den här veckan att det knappt känns som att han kämpar. Verkar funka dock, och särskilt mot Evans kanske. Evans kämpar ju en del så att säga, så inte optimalt för honom att möta någon som är lite halvloj som dessutom spelar sjukt bra.

Felix och Shapovalov. Är de roliga? Jag vet inte. Det är någonting som gör att jag verkligen inte tar dem till mig. Felix verkar ju väldigt snäll osv, men extremt tråkig som spelare. Shapovalov lite roligare som spelare, men som person, jag vet inte riktigt.

Semifinaler idag i alla fall. För några veckor sen hade man nog hoppats på något annat, men nu får vi istället nordamerikanska mästerskapen.

18:00 Tiafoe-Paul 1,68-2,40 Bethard

De börjar bli bra nu den här generationen av amerikaner födda 97, och 98. Eller ja, de är 97:or hela högen, det är bara den lilla detaljen att Tiafoe råkar vara född i januari 98. Fritz, Opelka, Tiafoe, och Paul. Alla riktigt bra som juniorer. Oftast rätt jämna med varandra också och svårt att plocka ut vem som ska bli bäst. Nu är de topp-50 hela högen. Faktum är att även den sista av dem, kanske den största talangen, Kozlov nu också börjar komma igång. Han var väldigt bra väldigt tidigt men föll ifrån totalt. Han kunde inte spela överhuvudtaget under några år men nu har han vunnit några challengers på sistone och kanske är på väg mot atp-touren i alla fall han också. Bara en av dem har misslyckats. Mmoh som var inne på atp-touren och var topp-100 för 3-4 år sen någonting harvar numera på väldigt låg nivå.

Hur spännande den här matchen känns, det får man väl avgöra själv. Tiafoe har vunnit varje gång de mötts hittills och jag tycker han är en bättre spelare än Paul. Sen kan man väl tänka sig att han ska tagga till nu när det börjar vankas slutspel också. Bara vunnit en atp-turnering hittills, Tiafoe. Delray Beach 2018. Så det här är faktiskt en sällsynt fin möjlighet för honom. Paul har aldrig ens spelat en final. Så stor match för honom detta även om inget någonsin ser ut att vara stort för honom. Jag tycker det är lite trist med spelare som aktivt anstränger sig för att se likgiltiga ut när de spelar.

20:00 Felix-Shapovalov 1,66-2,45 Bethard

Tappat i ranking, Shapovalov. Rätt mycket också. Plats 18 i världen inför den här veckan. Felix 11:a. Och det är väl sanningen numera. Felix har med sin stabilitet kört förbi Shapovalov lite. Shapovalov kanske den mer kapabla fortfarande men Felix onekligen bra mycket tryggare. 4-3 Felix i inbördes möten på olika nivåer. Är väl samma sak där. Felix stabilitet är inte så mysig för Shapovalov att möta.

Sen kan man kanske också tänka att Shapovalov skulle behöva en titel här lite mer för att komma på rätt spår. Felix är redan på rätt spår.

Går man efter deras uppenbarelse hittills under veckan, fördel Felix.

Går man efter oddsen?

Väldigt speciellt när två spelare som känner varandra så extremt väl möts. Jag tycker det känns lite högt på Shapovalov.