Jag tycker det känns sunt på något vis. Vi såg det delvis när Federer försökte komma tillbaka förra året. Det spelar liksom ingen roll hur bra du varit. Är du bara en halv version av dig själv, då förlorar du mot Andujar som Federer gjorde i somras. Eller mot Delbonis, som Del Potro gjorde här i det som väl måste varit hans sista match. Om han skulle åka till Rio och spela en match till efter det här, det skulle väl mest bara vara självskadebeteende.

Del Potro utan serve, och utan ben. Då blir det bara en forehand som han aldrig får läge för kvar. Och då är det ju inte så mycket. Otroligt egentligen hur lite det pratats om Del Potros serve under hans karriär. Det var alltid den som satte upp möjligheten för honom att börja bomba forehands och den var en sjukt viktig del av hans spel. Han slog inte alltid många ess, men hans serve behövde alltid respekteras och han fick alltid vettiga lägen på den.

Det här är ju lite jobbigt att se.

Och det här borde väl indikera att det här faktiskt var slutet.

En av mina absoluta favoriter genom alla tider. Han är definitivt topp-5 på listan över spelare jag uppskattat mest. Förmodligen är han topp-3. Topp-1? Man rör inte Volandri. Men där bakom, där är Del Potro definitivt och hackar.

Det blir lite för jobbigt att skriva någon slags sammanfattning av karriären såhär direkt efter att det förmodligen är slut. Vi får ta det någon annan gång. Men vilken jävla spelare, och tänk vad det hade blivit och han hade haft en kropp anpassad för elitidrott. Jag tror definitivt att Del Potro hade haft chansen att vara en av de tre stora som i så fall hade varit fyra, men som sagt, Kroppen ville aldrig det. Han har egentligen varit mer eller mindre skadad under hela sin karriär och att han ändå under perioder varit så sjukt bra, det är inget annat än ett mirakel.