Inför fredagens Indian Wells

En dag till utan storfräsare. Så är det. Men det ska väl kunna bli lite kul ändå det här. Även om man väntar. Man väntar ju på att snart äntligen få se de stora matcherna igen.

Det är lite Kreti och Pleti, lite blåbärsvarning, eller hur man nu vill benämna det. Det är inte bara superhjältar som deltar i den första omgången när man gör såhär, att alla de bra spelarna står över. Men som sagt, det kan vara fint ändå.

Murray-Daniel sticker förstås ut lite. Det är väl efter Miami som Murray ska börja jobba med Lendl som tränare igen. Vi får väl se om Lendl kan göra guld av gråsten. Redan mött varandra två gånger i år dessa två. I Australian Open krossade Daniel Murray. Senast i Doha krossade Murray Daniel ännu mer. En jämn match nu då kanske? Alls inte omöjligt. Jag litar inte ett dyft på Murray numera och att möta en kontringsspelare som Daniel är knappast optimalt för honom.

Goffin sprattlade till lite i Davis Cup i helgen och är nu favorit i en tennismatch. Bara en sån sak. Säger kanske mest om hur iskall Thompson är i och för sig.

Humbert-Rune är lite kul. Spännande med Rune förstås rent allmänt och Humberts matcher blir lite annorlunda och ibland sevärda. Stökig säsongsinledning för Humbert där han inte alls presterat som man kunnat förvänta sig men han fick covid i lite fel läge kanske och har haft svårt att komma igång. Dags nu kanske, även om underlaget som ofta är ganska studsigt i Indian Wells inte passar honom bra.

Nattpasset med lite svårare tider för vår del kanske.

Bedene, det var längesen. Känns det som i alla fall men han spelade faktiskt till juli månad förra säsongen innan han klev av. Mer än ett halvår i alla fall och man ska kanske inte förvänta sig några stordåd.

Sandgren är rankad utanför de 150 bästa numera. Han behöver resultat om han inte ska bli cementerad på challengertouren som förr i tiden.

Någon bra match? Skulle väl vara den sista där. Mannarino-Nakashima, blir nog bra spel där men i övrigt, som sagt, jag längtar till de bra spelarna.