Inför måndagens Franska öppna

Det spelas en del matcher här i början av turneringen. Det är i princip omöjligt att hinna säga något om allt. Fokus kommer ligga mestadels på att försnacka matcherna men givetvis, så fort det händer något kommer jag ju sticka in nosen och prata om det.

Under söndagens spel igår, något anmärkningsvärt?

Det var ju Felix som höll på att ryka. Han höll verkligen på att ryka. Och det var precis samma syndrom som det alltid är för honom. Han balanserar i princip ständigt på slak lina. När han inte riktigt vågar slå till bollen, då är han en kontringsspelare som många motståndare kan göra vad de vill mot. Precis så igår när Varillas under de första två seten helt och hållet pangade bort honom. Sen som från ett gem till ett annat började Felix öka trycket lite grann. Plötsligt hamnade Varillas på bakfoten och han hade då inte längre möjlighet att spela det spel han vill spela. Han är en rätt offensiv spelare för att vara grusspecialist, Varillas och när han fick press på sig från en av världens bästa spelare, då var det inte så kul längre. Utmaning för Felix det där. Han måste ha lite högre tryck än han egentligen känner sig bekväm med. Annars kan han förlora mot i princip vem som helst.

Davidovich en av två seedade spelare som rök igår. Ingen superskräll för min del kanske. Han är en vek spelare. Han har inte mycket till eget spel. För en lite sämre spelare som gillar att driva på är han en ren dröm att möta och att Griekspoor slog honom, inget konstigt med det. Att Davidovich är topp-30 och seedad i en sån här turnering är helt felaktigt.

Brooksby föll också. Storstryk mot Cuevas. Han har klappat ihop totalt, Brooksby. Utflykten för att spela på grus i Europa var nog ingen höjdare för honom, varken spelmässigt eller levnadsmässigt. Han är nog en av de där amerikanerna som högst ovilligt kommer åka någon annanstans att spela, men som är riktigt vassa hemma i USA.

Alcaraz och Zverev, raka, väldigt raka set. Alcaraz tappade totalt sex gem. Zverev åtta. Motståndet var svagt för båda två men det lades inga fingrar emellan så att säga.

Thiem förresten. Vi får inte glömma Thiem. Han sa efter matchen att han ska ner på challengertouren och spela och det gör väl att man blir lite mindre benägen att såga honom. Han ser i alla fall nyktert på det hela. Men man måste ändå säga det. Hans comeback de senaste månaderna är den sämsta comeback jag sett en spelare göra efter ett längre uppehåll. Han har kommit tillbaka som en spelare som inte kan spela överhuvudtaget från att innan han försvann ha varit en av världens absolut bästa spelare. Det är ett stort tapp det. Han kan inte spela forehand längre. Jag börjar nästan tro att det är något med handen. Att han är återställd från skadan men att den inte är som tidigare, och att han därför behövt ändra några små saker. Småsaker som gjort att han inte längre har den forehand han hade innan. Och utan sin forehand, då är han absolut ingenting. Igår var det i alla fall det slaget som fullständigt övergav honom. Det var smärtsamt att se.

Vi nöjer oss där om igår tycker jag. Så ska vi gå på dagens matcher.

Inget jättesvårt val att välja match klockan 11 i alla fall. De andra matcherna där, det är inget bra. Giannessi och Gojo är inga höjdare på challengertouren. Detsamma gäller synnerligen argentinaren som Fritz möter.

Vi får titta på Krajinovic-Opelka till att börja med helt enkelt och där ska väl Krajinovic ha en vettig skrällchans tycker jag. Opelka har inte direkt varit som bäst senaste veckorna. Inte alldeles tokigt för Krajinovic att möta servekanoner. Jag tycker inte att Opelka är en sådan favorit som han är på oddsen. Väldigt svårt för honom att få till några break på det här underlaget.

Desto fler matcher med start 12:3o. Tidigast 12:30 ska man väl säga. Det är en dammatch som ska bli klar först på de här banorna. Dessa matcher kommer i allmänhet inte starta förrän efter klockan 13.

Sjukt jämna matcher faktiskt. Alla är sådär lagom tittbara skulle jag säga men jag jag fastnar ändå på Wawrinka mot Moutet. Väldigt svagt år för Moutet som knappt vunnit matcher och då har han ändå varit nere på challengertouren de senaste veckorna. Märkligt, en så talangfull spelare borde inte behöva få såna svackor. Wawrinka, det är väl ingen svacka han är i riktigt. Han är snarare rätt gammal. Liten ljusning kanske i senaste matcherna men begränsad sådan. Han är fortfarande ofarlig. Hur blir detta då? Definitivt två sevärda spelare på helt olika sätt. Wawrinka med sin tyngd och fina slag så klart. Moutet kanske inte med de finaste slagen riktigt, men variationen är det inga fel på. Att han dessutom är lite stökig gör ju också att man gärna tittar på honom. Moutet brukar också vara rätt duktig på att spela inför hemmapublik, det ska man ha koll på. Samtidigt som Wawrinka förstås är extremt omtyckt här i Paris. Wawrinkas tyngd mot Moutets variation. Jag tycker det luktar att Moutet ska kunna stöka till det lite grann för Wawrinka. Det är Moutets usla form som talar emot honom men i övrigt, bra chans skulle jag säga. Oavsett vilket, den matchen ska man ju se.

Det är mååååånga matcher idag. Så man måste sålla rätt hårt. Det är ganska enkelt att argumentera för att den första omgången av slamsen borde spelas över fyra dagar. Varför inte starta på lördagen liksom. På fyra dagar skulle matcherna spridas ut på ett fint sätt och det skadar kanske inte att starta turneringarna med två helgdagar rent publikmässigt. Svårt att förstå faktiskt varför man inte gör så. Att man skulle ta hänsyn till att föregående veckas turneringar ska hinna spelas färdigt, i så fall borde man sluta ta hänsyn till det.

Mikael Ymer. Heja Sverige! Vi kan väl ta det här också. Det var uppe till diskussion i vår älskade facebookgrupp Tennisen där vi tjatar om tennis, extra mycket under såhär stora turneringar så klart. Jag nämnde honom inte ens i min lottningsgenomgång. Faktiskt ingen miss. Jag tror att Ymer lite gått över gränsen faktiskt där folk i allmänhet inte riktigt bryr sig om honom längre. Att vara en idiot funkar rätt bra egentligen så länge man ger folk något annat att hänga upp sig på. Som att man vinner matcher exempelvis. När han vinner matcher och det går bra för honom, då tycker folk det är lite kul ändå, även fast de kanske inte tycker om honom. När han däremot är skitdålig och som på sistone knappt kämpar, då finns det liksom inget kvar. En idiot som inte vinner och inte kämpar, då blir det liksom…ingenting. Men det kan ju vända och han har fått en riktig praktlottning. Duckworth är en av de mest skadedrabbade spelare som funnits de senaste tio åren. Trots det har han i perioder lyckats vara rätt bra, framför allt på att samla poäng. Nu har han dock inte spelat sen Australian Open och det är väl rätt troligt att han inte är helt fräsch utan snarare åker hit och hämtar pengen för att delta. Det som ändå talar för Duckworth är att Ymer förlorat mot precis vem som helst senaste veckorna. Duckworth är också ganska vettig på grus. Han har genom åren spelat en hel del på underlaget på challengertouren, ibland med framgång. Om man ska vara helt ärlig så andas det en fullkomligt usel match, men en superchans för Ymer att ta sig vidare till andra omgången trots att han är dålig just nu och jag tror väl han klarar det. Är inte Duckworth ens skadefri eller för den delen förberedd, då ska inte ens Ymer lyckas förlora.

Fucsovics är jätteledsen för att poängen försvinner från Wimbledon. Han kommer efter Wimbledon vara rankad runt 150 ii världen. Han tycker därför det är ett dåligt beslut att poängen räknas bort därifrån. Kan man ju förstå. Läge att hitta på något här istället då kanske. Blancaneaux är en futurespelare. Slår han inte honom, då är det inget bra.

Kunde vi inte bjussat på 1,01 på Nadal ändå? Jag kan ju egentligen tycka det. Han är ändå eventuellt skadad. Frågan man ska ställa sig är väl egentligen, hur skadad behöver Nadal vara för att kunna förlora mot Thompson? Svaret är obehagligt nog, inte särskilt, faktiskt. Få spelare är så dåliga när de är skadade som Nadal, titta bara på avslutningen mot Shapovalov i Rom. Nu tror jag kanske inte det är så farligt men ändå, håll utkik.

Av de andra matcherna, jag vet inte. Garin-Paul är väl den bästa av dem men superdupertråkiga spelare.

Vi nämner istället Djokovic som möter Nishioka. Nishioka i princip alltid kanonmat i större turneringar och inte blir det bättre av att det är grus, och tidernas bästa spelare på andra sidan nätet. Jag tror det finns en risk att han kommer kännas lite tunn, Nishioka.