Tisdagsblogg

Visst känns det som att man mest bara går och väntar på Wimbledon? Turneringarna i Eastbourne och Mallorca den här veckan, än så länge kan jag väl erkänna att de lockar mig måttligt. Alltid en svår tid det här mellan Franska öppna och Wimbledon. Grästennis är ju superroligt men man hinner liksom inte komma in i lunken för tiden är så kort. Man börjar istället direkt vänta på den stora turneringen och grässäsongen förstörs på så vis lite, åtminstone för min del. Många föreslår att man skulle förlänga grässäsongen med ett par veckor och se till att få in en masters på gräs. Det hade ändrat allt. Till det bättre så klart. Då hade man i större utsträckning kunnat hitta ett fokus på grässäsongen även innan Wimbledon. Nu känns allt bara som uppvärmning egentligen.

Seedningen till Wimbledon är klar. Den blir inget bra den här gången.

1, Djokovic

2, Nadal

3, Ruud

4, Tsitsipas

5, Alcaraz

6, Felix

7, Hurkacz

8, Berrettini

9, Norrie

10, Sinner

11, Fritz

12, Schwartzman

13, Shapovalov

14, Cilic

15, Opelka

16, Carreno Busta

De kvartsseedade spelarna har 25% chans att i praktiken bli semiseedade. Ruud tillhör troligen fältets 20 sämsta spelare men är alltså seedad trea. Så mycket ska inte lottningen betyda. Det är bara att hoppas att Berrettini, som jag ser som första utmanare till Djokovic, hamnar på samma kvart som Ruud så blir allt inte så otroligt tokigt. Men det kan också bli superpannkaka. Ingen vet någonting om Alcaraz status på gräs. Skulle det visa sig att han inte är redo alls och hamnar på Ruuds del, samtidigt som typ Schwartzman som är fullkomligt oduglig på gräs också hamnar på deras del. Då kan precis vem som helst gå till semi i Wimbledon, och så ska det ju kanske inte vara. Man får väl säga att det åtminstone den här gången hade blivit mycket bättre om man seedat som förr i tiden där gräspoäng från de senaste åren vägde tungt.

På tal om Wimbledon. Jag kan inte påstå att jag la namnet på minnet. Men en damspelare, inte en av de stora tror jag men ändå, har inför Wimbledon bytt nation från Ryssland till Georgien och får då vara med och spela. Återstår väl att se om det är ett skenbyte och att hon byter tillbaka sen när det passar men jag har ju skrivit en del om hur lätt problemet skulle vara löst för ryssarna. Medvedev, Rublev och Khachanov skulle inte ha några problem att fort hitta andra nationer att spela för men de väljer att inte göra det. Var och en gör som den vill och jag förstår att det inte alls är okomplicerat, men att inte göra något, att inte säga något, är också ett beslut och jag kan tycka att många idrottsmän, inklusive tennisryssarna, inte gör riktigt tillräckligt. Om man inte säger att det som den egna nationen ägnar sig åt är förkastligt. Jag ska inte säga att man då står bakom det, men man hjälper i alla fall inte till. Medvedev förstås den som har den största möjligheten som världsetta. Han skulle också ha råd att genomföra det hela. Han skulle kunna flytta sin familj till ett annat land, och sen meddela att han bryter alla band med sitt tidigare hemland. Jag tror då inte ens han skulle behöva invänta ett medborgarskap i annat land för att få vara med och spela igen. Då skulle alla välkomna honom med öppna armar. Om något skulle förändras till det bättre i Ryssland skulle han sen kunna byta tillbaka om han så önskar. Men gjorde han så. Eller någon annan stor, rysk idrottsman för den delen, så skulle han verkligen påverka det hela. Om det är någonting Putin inte skulle kunna hantera så är det om framstående ryssar, med stora plattformar där många lyssnar som det skulle vara omöjligt för Putin att stänga ner, så tror i alla fall jag att det ganska snart skulle gå åt pepparn för honom. Han håller ihop det på att gemene man i Ryssland inte riktigt fattar hur verkligheten ser ut. Om det ändrades, då skulle han falla. Det är inte som att Medvedev skulle kunna lösa det ensam, men säg att de 20 största ryska idrottsmännen gick ihop, då skulle det blir ett jättestort problem.

Mer Wimbledon. Elias Ymer har, som vanligt, fått en jättelottning i kvalet. Han har hamnat tillsammans med en massa spelare som antingen inte spelat särskilt mycket i år eller som är djupt ner i källaren. Vinst i första omgången igår mot Milojevic som knappt vunnit match i år. Imorgon möter Ymer grusitalienaren Bonadio som högst troligt inte är någon superspelare på gräs. Tyvärr så spricker antagligen det hela på att han har Kubler som seedad spelare på sin del. Kubler är lite bättre än Ymer och kan gräs helt okej. Så det spricker nog i kvalfinalen men troligen en ganska bra chans att komma in som kvalförlorare vid återbud för Ymers del. Han borde hamna som en av de högst rankade kvalförlorarna och ha en vettig chans i lottningarna om vem som ska få komma in när spelare troligen drar sig ur.

På tal om att dra sig ur. Eller snarare dra sig tillbaka. Kohlschreiber slutar efter Wimbledon. Lika gammal som mig, Kohlschreiber, rättare sagt en vecka äldre till och med och då är det ju onekligen dags. Ser honom som en ganska stor spelare genom åren faktiskt. Behärskat alla underlag precis lika bra. Eller det är en sanning med modifikation faktiskt. Det finns nog inte många, men jag skulle säga att han är en av de sällsynta som haft hardcourt som sitt sämsta underlag. Det naturliga är ju onekligen att ens spelstil gör att man är sämst på gräs eller grus men jag tycker nog att Kohlschreiber varit som minst farlig på hardcourt. Siffrorna bekräftar också det, jag var tvungen att kolla. 54% vunnet på hardcourt, 56% på grus och 60% på gräs. Ganska tråkig. Kan knappt påminna mig att jag hört honom prata. Han har paddlat på i skymundan men han har alltid varit med känns det som, och emellanåt ganska sevärd ändå. Ett gäng år sen han var att räkna med dock så det känns på tiden att han kliver av. Hur mycket tjänar man då på en jättelång atp-karriär där man hela tiden varit på övre halvan? Kohlschreiber landar på 140 miljoner kronor inspelat. Man kan väl räkna bort hälften i skatt nästan. Och så, även om man inte ska överdriva atp-spelares omkostnader som det ofta görs. En tränare har han ofta avlönat, och det kostar ju en slant varje år. Så vad blir utfallet? Han kommer klara sig gott resten av livet, men det är ändå påtagligt. Om du är bland de 50 bästa i världen i någon annan sport i 15 år som Kohlschreiber varit i tennis, då är du väldigt mycket rikare efter de där 15 åren än vad Kohlschreiber är.

Det var väl det för nu. Jag avslutar med att notera att såna här inlägg är så jävla mycket roligare än många andra. Jag gissar mer underhållande också. Jag förstår varför det var på det här sättet jag en gång i tiden, för snart 14 år sen, började skriva.