Det blir lite komiskt faktiskt. Att det här ens är en grej. När man läser kommunikationen från atp, jag hade i alla fall svårt att hålla mig för skratt.

Tennis har kommit långt. Från att i alla tider vara en stenålderssport körde man för, vad kan det vara, 10 år sen(?), om alla andra idrotter genom att införa Hawkeye. Av alla revolutioner, alla idrotter inräknade, måste Hawkeye räknas som en antagligen mest lyckade involveringen av teknik till idrotten. Det enda jag kan tänka på som jämförelse är väl målkameran i ishockey, som väl tillfört något, men inte jättemycket. Man måste nog också nämna sensorerna och kameran som numera registrerar i princip alla slag som slås i realtid på golfens pga-tour. Svensk uppfinning förresten som jag personligen tycker är så jävla cool. Även den som numera ligger bakom möjligheten att använda golfsimulatorer. Som visserligen kommer dö ut när VR-tekniken fortsätter utvecklas. VR, det är coola grejer. Har ni provat att spela golf med VR-glasögon? Där kan man börja diskutera om det överhuvudtaget borde vara möjligt och min dröm. Kanske min enda dröm som jag haft sen jag var liten. Att det ska komma teknik som gör att man kan simulera in sig själv i olika idrottssituationer. Min dröm handlade, och handlar, mer specifikt om att kunna spela basket i någon slags virtuell verklighet. Svårlöst, eftersom man ju då måste kunna röra på benen. Tennis lite samma sak, så dit är det väl några år. Men har ni någon kompis som har ett par av Facebooks VR-glasögon, prova golfspelet, som för övrigt är gjort i samarbete med företaget som gör de där mojängerna som mäter golfslagen i verkligheten. Prova det. Jag måste säga att det är helt obegripligt att det där ännu inte blivit större än det är, för det är rätt bra, så att säga.

Nu gjorde jag visst reklam för något jag inte alls får något för att göra reklam för. Så kan det bli ibland.

Jag gav några exempel på vad jag tror om framtiden. Jag tror att framtiden till extremt stor del kommer bestå av VR. Kanske inte i exakt den form som finns tillgänglig idag, men det är där vi kommer landa. Att kolla på sport i de där glasögonen förresten. Det finns nästan inget att tillgå ännu, men det lilla som finns, bara sjukt.

Vad som inte är framtiden?

Ja, det är väl atp.

Åter till det som den här texten skulle handla om.

Visst skulle man bli lite överraskad om en basketcoach, en fotbollstränare, ja vem som helst, inte fick kommunicera med sitt lag under pågående match? Det är liksom så konstigt att det inte ens går att tänka tanken. Ingen skulle tänka tanken. Men i tennis är det fortfarande just så. En coach eller tränare får sitta och titta på matchen när adepten spelar, men får i ingen mån kommunicera med spelaren. Inte i tal, inte med tecken, inte med skyltar, inte med telefonen, ingenting. Alla andra i publiken får skrika saker till spelaren och göra vad som helst, men just tränaren får inte säga någonting. Aningen knepigt kanske.

Nu ska man på prova ändra det där. På prov alltså. Man ska testa hur det funkar. Modigt, verkligen.

Det här är det som gäller.

• Coachen måste fortfarande sitta på av turneringen anvisad plats på läktaren. Man får alltså inte smita ner till sidlinjen så att säga. Varför? Ja…det vet man inte.
• Coachning (verbalt eller icke verbalt) tillåts bara om det inte hindrar spelet. Således, man kan inte kalla till sig sin adept och köra en tvåminutersgenomgång mitt under spelet. Kan ju vara vettigt kanske.
• Verbal coachning tillåt bara när spelaren befinner sig på samma planhalva där coachen sitter på läktaren. Ooooookej…….varför krångla till det…
• Icke verbal coachning, handrörelser, tillåts oavsett var på banan spelaren befinner sig. Spontant kan jag tänka, det finns inga specifikationer om vad som gäller för skyltar. Man hade ju vilja se Moya ta fram blädderblocket och skriva ”slå till bolljäveln” och hålla upp mot Nadal.
• Verbal coachning för bara bestå av enstaka ord eller korta meningar. Ja jävlar…vem ska bedöma det.
• Coacher får inte prata med sin adept när den lämnar banan, pisspaus osv. Vettigt tycker jag.
• Straff och böter förekommer fortfarande om reglerna inte efterföljs. För det är ju många som får böter för coaching som det är nu? Kanske inte.

Ni förstår. Man vill ju göra rätt. Att en coach ska kunna hjälpa sin spelare är helt självklart, men som man alltid gör från atp:s håll. Man krånglar till det och det här är något slags rekord ändå. Varför liksom. Det har varit så mycket problem med oklara regler. Som tiden mellan poängen exempelvis. Det har aldrig funkat att ha oklara regler där det är upp till en människa att bedöma. Serveklockan fungerar, förutom då att det är domaren som bestämmer när den ska tryckas igång. Den mänskliga faktorn behövs inte inom tennisen men nu fortsätter man göra sig beroende av den genom att krångla till det.

Hur skulle man gjort då?

”Coachning är nu tillåten”.

Inte så svårt va?

Om det skulle fördröja spelet så får man varning eller poängavdrag precis som nu. Inget konstigt. I övrigt, låt coachen skrika, göra gester, skriva på bilderblock, dansa, eller äta kyckling. Vad som helst, så länge spelet flyter så är det väl skitsamma.

Start 11:e juli. Alla turneringar. Inklusive US Open. Fortsättning följer.