Igår hände det ju grejer kan man säga. Fyra av de tio högst seedade spelarna rök. Fem av de 12 högst seedade. Kanske inte så bra för fortsättningen av turneringen, men det var åtminstone en rejäl show under gårdagen.

Spelet avslutades förresten mitt i natten. Det kan väl diskuteras det där. Om man ska lägga ett spelschema där det finns risk/chans att det blir väldigt sent men i just den här turneringen är det väl svårt att argumentera emot det. För när det blir sent, då har det troligen hänt något extra och när det som här ofta är hemmaspelare som spelar på kvällarna, det blir ju lite fart så att säga.

Jag skrev inför turneringen att den här gången måste det vara stopp. Det finns inga franska toppspelare längre så den där magin i att det alltid är hemmaspelare som överpresterar i den här turneringen, den skulle brytas denna gång. Jag borde veta bättre. Magi bryts sällan. Det hände inte den här gången heller.

För att Simon, som inte kan spela längre, slår Fritz, tia i världen. Det behövs magi för det. Det går inte att utföra något dylikt på annat vis. Simon har säkert varit omotiverad en tid. Han har vetat att han ska lägga av. Kycklingbenen har nog börjat bli lite bräckliga. Han har spelat två challengers på senare tid. I den ena gav han upp i andra sets tiebreak, underläge 0-1 i set, mot De Schepper. Ni som kan er tennis vet vem De Schepper är. Han var till och med uppe på atp-touren något år men är enormt medelmåttig. Han började spela tennis när han var 15 år någonting och som sagt, medelmåttighet, det är väl ordet man främst kan använda kring honom. Numera är han 35 år gammal, rankad 350 i världen och vinner knappt match på challengertouren. Honom förlorade alltså Simon mot för ett par veckor sen. Han följde upp det med att lämna wo i kvarten i en annan challenger förra veckan. Den här spelaren, som var som bäst för närmare 15 år sen, slog igår alltså Fritz. Det är bara att säga som det är. Det hade inte hänt någon annanstans. Det är någonting med den här publiken, den här arenan, som är, just det, magiskt. Det blir två matcher med hemmaspelare idag. Givetvis båda på centercourten. En av dem ikväll. När fransmännen spelar idag, titta så klart, men lyssna också på ljudet. Det är nåt fel på det. Eller rätt om man så vill. När publiken jublar, det låter inte sådär någon annanstans. Jag tror det är för att det liksom är kollektivt. I vanliga fall när det spelas idrott är det någon femtedel av publiken kanske som verkligen hejar. Resten sitter och äter eller liknande. I den här hallen, där är det liksom hundra procent som hejar, och eftersom de sitter på olika ställen, och vissa ser vad som händer snabbare än andra blir det nån slags spridning på jublet. Äh, jag kan inte förklara det. Men jag är helt jävla säker på att det är någonting. Det är någonting som gör att publikstödet för hemmaspelarna i den här hallen är ett annat än överallt annars i övrigt.

En bieffekt av de där är förstås att man rycks med. Och jag kan väl bara gå till mig själv. Jag har hållit på med tennis under hela Simons karriär. Det jag skrivit om honom har nog till 95% handlat om hur medelmåttig han egentligen är. Sen kanske 5% om vilken sjuk bollkänsla han har. Det är väl rackarns att det skulle dröja till hans näst sista match, närmare 20 år, innan man började gilla honom. För det finns ju inte mycket pampigare än det där. När en idrottsman i det absoluta slutet lyckas kräma fram något som egentligen inte finns. Som Simon gör den här veckan.

Moutet slog Norrie, det var den andra hemmaskrällen igår. Och den match som spelades mitt i natten. Ingen gillar Moutet. Förutom då på hemmaplan. Bra gjort av honom att kunna dra nytta av publiken när han inte riktigt är van vid att folk hejar honom. För hans del är även underlaget totalt perfekt. Och Norrie en motståndare som passar honom perfekt. Så tycker jag han är rätt kapabel också, Moutet. Rankad 64 just nu, född 99 så fortfarande ganska ung. Han kommer bli topp-30, kanske nästa säsong redan. Han är en bra spelare. Om man jämför honom med en annan knatte, Nishioka, så tycker jag Moutet är den större spelaren. Nishioka är topp-40 på ranking. Moutet kommer bli bättre än så. Om man som knatte ska ta nästa steg och bli topp-20, då ska man vara oerhört bra. Vi får se hur det går med det för honom, det kan nog bli tufft. Om man som han saknar serve lite grann är man utsatt mot starka servare som är sämre än en och såna finns det gott om. Men när motståndet är det rätta, som Norrie igår, då ser man åtminstone att han är väldigt bra.

Jag riktigt känner hur detta riskerar att bli ett evighetsinlägg. Jag har kunnat se mycket tennis den här veckan. Då finns det lite mer än annars att berätta.

Vi har ju inte ens kommit till Mikael Ymer än.

7-6 4-1 och breakboll, var det väl han hade. Man kan väl börja med att säga som det är. Det är inte Ymers starka sida att stänga matcher. Jag tror han fastnar lite i sin grandiosa självbild där. Att när det går bra, då försvinner den där viljan att göra det som är det han gör bra, att jobba hårt. Han vill istället stänga matchen på ett annat sätt. Som hans idoler gör. Med några snygga, enkla slag på slutet och är man på den nivå han är på, då straffar det sig verkligen ofta. För motståndaren försvinner inte. Börjar man slarva lite grann är ledningen borta. Sen har han en stark sida att han är bra på att hitta in i det han gör bra igen när han tappat lite. Men om han kunde klara att hålla fokuset hela vägen in i mål, det hade varit många matchvinsters skillnad på ett år det. Det där var det negativa. Det positiva för Ymers del? Det här var den, faktiskt utan konkurrens, mest imponerande match jag sett från honom. Felix var definitivt inte dålig. Inte som bäst, men inte dålig. Felix är en av de fem bästa spelarna i världen just nu. Och han var rädd för Ymer. Eller nej, han blev rädd för Ymer. Han tyckte det var obehagligt att attackera och komma fram till nät, för han märkte vilken maskin Ymer var i passerslagen. Sjuk styrka han har det där. Det är inte ovanligt att spelare slår lite bättre slag när motståndaren är framme på nät och de har en referenspunkt att anpassa slagen till men Ymer, han kan liksom inte missa när motståndaren är på nät. Det spelar ingen roll hur lite tid han har på sig. Han var också under matchens första halva bättre än Felix i spelet. Under andra halvan var det jämnt. Och inte ens Felix överlägsna serve hjälpte honom att ta över. Han höll verkligen emot så enormt, enormt bra Ymer. Han har slagit bra spelare förut, men då har det handlat om att de bra spelarna inte tagit honom på allvar. Nu var det inget sånt. Felix kunde inte göra jättemycket annat än det han gjorde. Det fanns igår ingen svag forehand att attackera. Det var bara en jämn match. Nu känns det kanske som att Ymer kommer fortsätta vara lite ojämn. Hans teknik på forehandssidan är fladdrig. Jag tror han kommer fortsätta tappa det slagen i perioder och då inte vara så bra men när det slaget som nu funkar, då är han riktigt, riktigt bra.

Medvedev ute. Det blir nyhet nummer fyra, eller vad det blir. Då har det hänt en del så att säga. De Minaurs första vinst mot en topp-5-spelare. Mer överraskande att han slog Medvedev än att han inte slagit någon förut skulle jag säga. De Minaurs spel är inte riktigt anpassat för att slå de bästa. Väldigt slarvig match av Medvedev tycker jag. Han borde verkligen vunnit det där.

Rune var inte trött igår. Jämnt första mot Hurkacz, sen kross i andra. Man måste nog börja se honom som en möjlig topp-10-spelare nu, Rune.

Nadals förlust. Det var ju lite roligt. Vad blir det, sjätte punkten då. En normal dag hade man väl börjat där. Jag tror det är väldigt nära slutet nu för Nadal. När man lägger ihop hur man hört honom prata senaste halvåret med den här uppenbarelsen. Jag tror inte att drivet finns där riktigt. Han är inte skadad, han är bara slut i kroppen och det i kombination med annat gör att han nog inte tycker det är kul längre. Det var definitivt inte det här slutet jag hade gissat på men jag tror Nadal kommer lägga av på grund av motivationsproblem snarare än att han inte kan spela. Kan spela med en reservation i och för sig. För visst kan han spela, men han kan inte spela som han själv vill. Jag tror han känner sig konstant värdelös när han spelar och då är det nog svårt för honom att hålla gnistan vid liv. Lägg därtill att det här barnafödandet verkar ha tagit hårt på honom, precis som jag gissade. Jag tror han tar det på alldeles på tok för stort allvar, inte helt otippat kanske, och att det starkt påverkar hans möjligheter att fokusera på tennis. Jag tror att det är över för Nadal, men jag tror inte att han slutar förrän någon gång efter Franska öppna nästa sommar. Antingen efter det, eller så slutar han i slutet av nästa säsong. Jag nämnde inte vem han förlorade mot? Perfekt, för det är inte särskilt relevant.

Vi får nog stanna om gårdagen där om någon ska orka läsa lite kort inför dagens åttondelar. Odds från Bethard så klart, som alltid.

Andas en del grus i första matchen där. Nu spelade Ruud i och för sig i rätt högt tempo mot Gasquet men ja, borde kunna bli fina dueller där. Och med tanke på hur Ruud såg ut mot Gasquet tycker jag han ska vara bättre. Rätt bra odds på honom där tycker jag.

Sen en av två matcher som spelas på Bana 1 idag. De Minaur har 3-0 på Tiafoe. Matcherna flera år tillbaka i tiden visserligen. Tiafoe har tagit steg framåt senaste året. Det har inte De Minaur. Men jag tror man ska se spelstilarna där. Passar De Minaur väldigt bra att möta Tiafoe och då jag tror de är rätt jämna både i spelstyrka och form, jag håller med oddsen. De Minaur är favorit.

Dimitrov har vekrligen prickat formen. Högst ovanligt att han ser så säker ut och träffar bollen så jämnt och bra som han gör just nu. Alcaraz slog Nishioka. Såg helt okej ut. Men jag litar absolut inte på honom idag heller. Tror definitivt att Dimitrov kan hota.

Rublev-Rune också på Bana 1. Skulle väl kunna hetta till lite där. Rublev har lite ilska inom sig. Rune uppför sig dåligt. Rublev är troligen rätt osugen på att få stryk av en snorvalp. En av många bra matcher idag.

Kan Simon hota Felix då? Kunde Ymer, då kan väl han. Och när det gäller spelstilarna finns det väl någon slags rimlighet i att Felix kanske inte slår så vansinnigt hårt att Simon inte hinner med och när Simon hinner med, då är han ju bra. Men samtidigt. Felix har den överlägsna serven och han är bättre än Simon i spelet. Tuffa förutsättningar för skräll ändå. Men så otroligt kul det hade varit.

Khachanov slog Djokovic i den här turneringen när han vann 2018, hans enda stora titel hittills. Faktiskt inte vunnit någon turnering sen dess, Khachanov. Lite märkligt. Ska väl egentligen passa Djokovic rätt bra att möta Khachanov och han har 7-1 i inbördes möten. Khachanov ska inte riktigt ha säkerheten för att utmana.

Moutet har faktiskt slagit Tsitsipas en gång. På challengertouren inomhus i Frankrike för fem år sen. Och lite möjligheter tycker jag det finns här också. Tsitsipas har serven att luta sig emot men det är den där ständiga frågan, är den bra nog för att ge en spelare som Moutet som är bra på att få bollen i spel problem? Jag tror det här skulle kunna bli en sån match där Tsitsipas blir lite avslöjad spelmässigt. Den matchen vill man se.

Och så avslutar vi med Busta mot Paul där vi nöjer oss med att säga att jag tycker Paul överskattas ordentligt på sin vinst igår kväll, och att jag tror att Busta bara vinner. Fint odds på det.

Så. Nu andas vi lite, och börjar sen titta på tennis klockan 11.