Min topp-50 – Plats 47-46

Jag påminner. Förutsättningarna för den här listan finns i det första inlägget som ni hittar här.

47, (49) Andy Murray

Känns lite knepigt det här. Att jag har Murray högre på min ranking än han ligger på atp-rankingen. De senaste månaderna har jag mest bara tyckt att han varit dålig, och jag tror jag skrivit en del om det också. Men det handlar väl kanske om att många vill se honom som bättre än bara topp-50 och kanske jag också. Man vill tro att han är bättre än han är.

Men topp-50 är han. Världens 47:e bästa spelare närmare bestämt. Och sett till hans förutsättningar är väl det egentligen helt fantastiskt. Han la egentligen av för ett par år sen. Han bytte höft. Men kan ändå hävda sig så bra mot världens tuffaste motstånd. Många vet att Murray är en av mina favoritspelare genom alla tider och det är nog där det blir problem. Man vill inte se honom förlora mot de spelare han förlorar mot och då överskuggas det av hans i grunden fantastiska prestation, att han tagit sig tillbaka.

Frågan är väl vad han själv är nöjd med egentligen. Räcker det här, att vara på tourens övre halva med mycket liten marginal? Räcker det att han kan slå någon bra spelare någon gång per år? I år slog han Tsitsipas och Kyrgios på gräs i Stuttgart. Jag vet inte. Jag vet inte om han själv vet heller. Det känns som att han pendlar väldigt mycket i inställning. Ibland är han överlycklig bara över att han kan spela. Ibland är det mer mörkt, att han tvivlar över varför han håller på.

Vad saknas då?

Ja, lite är det att tiden sprungit ifrån honom. Sen han var i tooppen har tennisen gått i en starkt offensiv utveckling där många spelare är väldigt bra på att föra spelet. Inte ens Murrays nivå när han var världsetta hade räckt för en placering i den absolut toppen idag. Sen så klart också. Kroppen är inte som den en gång var. Han är inte lika snabb som han var då. Och detta har gjort att han börjat experimentera lite med ett mer offensivt spel emellanåt, och det är väl inte hans starka sida kanske.

Jag tror tyvärr att nästa säsong kan bli rätt tuff för Murray. Om jag gör en topp-50 om exakt ett år tror jag inte han kommer vara där.

46, (40) Emil Ruusuvuori

Sverige är sämst i Norden på tennis. Det är det väl ingen tvekan om egentligen. Norge och Danmark har sina extrema toppar. Finland har förutom Ruusuvuori, som är bättre än Sveriges bästa spelare, även en dubbelspelare som var med i slutspelet i Heliovaara och jag tror Kontinen tänkt försöka börja spela igen, på tal om dubbel. Dessutom, Virtanen, men ung spelare, 21 år gammal, är snart bättre än Sveriges näst bästa spelare. Så jodå, finnarna är ganska mycket bättre än oss. Vi är sämst.

Borde verkligen tagit sin första titel i år, Ruusuvuori. Allt var krattat för honom i Pune där han till sist förlorade finalen mot Sousa. Inte bra. Men 35-29, som han har i matchkvot i år, är däremot riktigt bra. Det andas topp-50 så det bara smäller om det. Semi i Stockholm, kvart i Queens, och semi i Melbourne. Men mest av allt. Han vinner otroligt ofta minst en match i turneringarna han spelar. Ett väldigt bra sätt att samla på sig poäng, att inte komma in i stim där man inte vinner ett skvatt.

Vad är han för typ av spelare då?

Rätt enkelt skulle jag säga. Bra mot sämre spelare. Inte bra mot bättre spelare. Kan låta självklart kanske. Så är det väl för alla. Men nej, faktiskt inte. Det finns många spelare som har hög kapacitet och ett spel för att stå sig mot spelare som är mycket bättre. Ta Mikael Ymer till exempel. Men som samtidigt är utsatta mot svagare motstånd. Och så finns det såna som Ruusuvuori. Som har ett spel som gör dem jättesvåra att slå för sämre motståndare, men som blir helt avslöjade när motståndet blir för starkt. Tittar man på Ruusuvuoris siffror i år så har han inte slagit jättemånga spelare som är bättre än honom och jag förstår det. Han har inte riktigt den där spetsen. Han har en vettig serve och är sen duktig i spelet. Han är halvsäker i halvhögt tempo. Men ni förstår. När motståndet då blir för starkt. Då blir tempot för högt och han blir för osäker.

Född 1999. Många år framför sig. Kan han bli en toppspelare? Jag tror det inte. Men att etablera sig runt 30-40 och ligga där i många år. Fullt möjligt.