Min topp-100 – Plats 23-22

23, (21) Roberto Bautista Agut

Han är otroligt jämn, Bautista. De senaste dryga två åren har han legat inom sju rankingpositioner på atp-rankingen. Det är ju inte direkt ovanligt om man ligger cementerad på topp-10, men om man ligger runt 20 som Bautista, jag ska inte säga att det ska vara omöjligt men det är nog rätt ovanligt i alla fall. Man brukar pendla upp och ner lite mer i och med att enstaka bra resultat kan ge rejäla skutt på den här nivån.

Anledningen till att jag petar ner honom lite. Hans botten senaste två åren har varit plats 22. Jag placerar honom på plats 23. Har ingenting att göra med att jag tycker att han är dålig. Det handlar om att det alltid är någon eller några spelare skadade som nu ska in före honom på min ranking.

Tråkig? Japp, utan tvekan. Han spelar inte snyggt. Det är inte mycket fart i honom. Det smäller inte direkt. Men det är enormt metodiskt och den här jämnheten är ju ingen slump direkt. Man kan argumentera för att mycket borde kunna gå fel i hans grundslag. Han har små marginaler i sina tillslag, små marginaler över nätet, men han behärskar det, så det finns inga små marginaler. Det är snarare oerhört tryggt och stabilt.

Han kan slå ett överskruvat slag? Näe, men det behöver man heller tydligen inte göra för att vara en såhär pass bra spelare.

Vet ni vem som tränar honom numera förresten? Daniel Gimeno Traver. Vissa minns honom nog. Spelare som hade en forehand som förtjänade at tillhöra topp-10, men en backhand som förtjänade att tillhöra nån slags fortsättningsgrupp för barn. Ytterligare intressant att Gimenos teknik vara så absolut långt ifrån Bautistas teknik som det bara är möjligt. Bautiska är ju den tennisspelare som spelar mest flackt. Gimeno var från båda sidor kanske den spelare som vevade till med mest topspin. Lite kul, men verkligen inte fel. Jag tror verkligen på det där. Vill du ha hjälp av någon ska du nog inte välja någon som är likadan som dig själv. Välj någon som kan något annat istället.

22, (52) Gael Monfils

Den enda kvarvarande av alla fransoser i den här generationen som fortfarande är bra. Eller ja, man kan gissa att han fortfarande är det i alla fall.

Nästan rankad topp-50 i världen trots att han inte spelade i år, hur går det ihop? Han hade ju ett glödhett Australian Open. Det minns ni nog om ni tänker till. Han föll i kvarten mot Berrettini i fem set.

Det man ska veta med Monfils är att innan det här uppehållet så hade han en av sina mer seriösa perioder och han var också spelmässigt bättre, kanske inte än någonsin, men han höll en högre nivå än han oftast gjort på senare år.

När han blev krossade av Mikael Ymer i Montpellier i slutet av januari. Skapliga varningsklockor när det händer för övrigt. Så var han rankad på plats 16. Sen spelade han ett par turneringar till i år, men det var egentligen bara misslyckade comebackförsök.

Nu har han gift sig. Fått barn också tror jag. Han gillar att dansa i social media. Det känns väl lite oklart allting, men jag skulle säga att man inte ska räkna bort honom och jag väljer att gå på hans höga spelmässiga nivå innan han försvann i år. Han vann ju en titel också förresten. Han krossade dem alla årets första vecka och vann i Adelaide utan setförlust.