Det är ju lite som att stå och banka på en dörr som är öppen att säga att det är för många matcher under de första dagarna av en Grand Slam-turnering men jo, det är det. Jag brottas ofta med känslan av att jag kanske sitter och tittar på fel match. Jag är inte mycket alls, ingenting, för det där att kolla på flera matcher samtidigt. Då försvinner liksom underhållningen, känslan. Då gör man det bara för att hålla koll på så mycket som möjligt, inte för att det är roligare. Så man sitter på en match, ibland kanske lite för länge, och sen upptäcker man att den här matchen, varför tittade jag inte på den.

Men, en blandning av det jag sett och det jag inte sett. Här kommer den genomspringning av den första speldagen. Som fortfarande pågår. Ett par matcher är igång, och Medvedev påbörjade precis sin nattmatch men ska vi vänta in den, då kommer det vara dags att köra införtexten till kommande speldag, så det blir ju inget bra.

Först av allt. Ingen högt seedad spelare har försvunnit. Beroende på vad man kallar Coric för, seedad 21. Han torskade mot Lehecka. Ingen jätteskräll alls. Lehecka har tagit stora kliv framåt det senaste halvåret och jag tycker man måste börja ha det som ett alternativ att det var en osannolik formtopp för Coric i slutet av förra sommaren. Han kan säkert ta sig tillbaka dit någon gång men han har visat väldigt lite som indikerar att han på något sätt ska vara stabil på en sån nivå. Musetti seedad 17 sitter också med arslet i vagnen, så att säga. Harris hade 2-0 i set och det var tiebreak i tredje. Musetti vann det och är nu inne i matchen igen men illa ute är han. Kanske inte så konstigt det heller. Harris var en bra spelare innan sin skada. Det går jättesnabbt i Australian Open i år och att Musen då är lite utsatt, det är ju ingen superskräll det kanske. Spännande avslutning på den matchen att vänta.

Lite spännande var det också när Nadal i morse mötte Draper. 3-1 i set för Nadal men i drygt två set var det ordentligt svajigt. Draper hade svårt med värmen och kanske också lite svårt med både bäst av fem set och hur mycket det kräver att spela mot Nadal. Han är en kraftfull rackare, Draper men kanske lite för kraftfull på något vis. Han känns inte som någon maratongubbe just nu i alla fall. Bra är han dock och jag tycker han en bra bit in i matchen hade riktigt bra hugg på Nadal spelmässigt men som sagt, sen blev det lite väl mycket för honom att stå emot. Nadal då? Bollarna flög all världens väg för honom. Det passar honom inget vidare bra det här. Normalt trivs han visserligen i varma förhållanden som ger bollen lite fart, i alla fall på grus, men att bollarna är lätta och flyger lite extra, det är värdelöst för honom. Han har problem med längdkontrollen i sina slag och idag var det stora problem för honom på den fronten. Men fysiskt var det väl inga större problem egentligen och även mentalt tycker jag det såg ut att vara lite fart på gubben. Och man ska veta det. Det var en av fältets bästa oseedade spelare han mötte. Så allt sammantaget, rätt positivt för Nadal ändå även om det kanske inte riktigt var klang och jubel så att säga.

Nu vann förresten Hijikata en lång femsetare över Hanfmann på en sidobana. Vem fan bryr sig om det tänker du då, en japan som ingen vet vem det är slår en medelmåttig tysk? Ja, så kan man ju tänka, men även Australien har människor av utländsk härkomst. Hemmaspelare alltså, Hijikata och helt vansinnigt drag på läktarna. Australiensare vet hur man hejar om man säger så.

Det kan de behöva också, Australien för under morgonen meddelade Kyrgios att han inte kommer till start på grund av skada.

Att han tar med sig sin fystränare till presskonferensen för att på något sätt backa upp det han berättar säger väl egentligen allt. Det är självklart något fysiskt som stör honom. Han hittar inte på det från noll. Men det är pressen det handlar om. Han och personer som är på samma sätt som honom har det otroligt tufft med när folk förväntar sig något. Kyrgios har visat det här beteendet förut. När det börjar gå för bra, när folk börjar bry sig för mycket om honom, måste han på något märkligt sätt markera att det är han som bestämmer vad han ska göra och då blir det sällan det normala, så att säga. Som sagt, det är garanterat någonting, men hade 100 spelare varit i hans position hade 99 av dem gjort ett försök. Kyrgios klarade inte riktigt pressen av att ha förväntningar på sig på hemmaplan. Inte den här gången heller.

Nu vill ni säkert höra om Mikael Ymer.

Men där har jag väldigt lite att berätta. När jag vaknade lite innan sex i morse hoppades jag på att hans match mot Nishioka skulle pågå men det gjorde den ju inte. 3-0 Nishioka på drygt två timmar och det var väl lite antingen eller, som jag skrev om innan. Nishioka är bättre än Ymer och om det skulle avgöra, då skulle nog siffrorna bli rätt stora. Om Ymer bara hade lyckats hålla det jämnt hade hans segerchanser varit rätt goda i och med att Nishiokas uthållighet är begränsad men nu blev det ju det förstnämnda antar jag. Att Nishioka bara var för bra och kanske inte så mycket mer med det egentligen. Ymer får åka hem till Sverige och ägna sig åt det han verkar tycka är viktigast, att vara Sveriges mest inflytelserika färgade man genom tiderna. Nåja, han är lätt att skratta åt. Och lite grann är det väl som det hela tiden varit med honom. När han lyckas, då klarar ett fåtal av att engagera sig i hur det går för honom. När han inte lyckas, ja då rycker alla på axlarna för ingen tycker om honom och få bryr sig egentligen om honom. Det är liksom bara i brist på annat som vissa engagerar sig i honom.

Den högt seedade spelare som faktiskt var lite i gungning idag var Felix som fick storstryk i första mot Pospisil, 1-6. Sen var det lite ställningskrig fram till tiebreak i andra, Felix vann och därefter också tiebreak i tredje, inget ställningskrig där och sen vek Pospisil in årorna i fjärde. Felix ser inte bra ut just nu. Han är tillbaka till att vara den där kontringsspelaren som träffar bollen ganska orent som han var innan formtoppen i höstas. Dagens problem kan nog emellertid lite grann bokföras på att det var just Pospisil han spelade mot, en spelare från samma land som han känner väldigt väl och som han tränat en hel del mot. Pospisil brukar vara bra på just det här också, att kunna höja sig mot spelare han känner väl så det kom inte som en blixt från klar himmel. Men självklart, inget som imponerar från Felix.

Den enda profilen som förlorade idag var egentligen Wawrinka, beroende då på hur det går för Musetti som just i detta nu håller på att vända mot Harris. På väg mot femte set där. Men Wawrinka förlorade mot Molcan. Jag såg inget av den men överraskande för min del. Molcan är ingen toppspelare direkt, särskilt inte på snabb hardcourt och jag trodde kanske att Wawrinka hade något litet på gång till den här säsongen. Så lite överraskande där.

Medvedev överlägsenhet, Tsitsipas överlägsenhet, Hurkacz som vann enkelt, jag tycker det där är rätt meningslöst att skriva om. Ni kan läsa resultaten. Det bar min genomgång av dag ett det där och titta tillbaka senare för text inför andra dagens spel.