En helt vanlig atp-vecka. Oftast låter det lite torrt och tråkigt men då detta är den första helt vanliga atp-veckan på flera månader, då blir det ju lite hetare ändå.

Spel i tre världsdelar. Matcherna utspridda fint över dygnets timmar. Om man inte bryr sig jättemycket om nivån, då är detta en drömvecka. Och för er som gillar att satsa en slant på tennismatcher ibland, det är såna här veckor som möjligheterna är som störst att hitta bra odds.

Vi tittar till lottningarna, som vi oftast gör.

Årets första turnering i Europa och faktiskt en ganska fin turnering det här som spelas i en rätt trevlig inte alltför liten fransk sporthall. Och ni vet, fransk tennispublik. De sviker sällan.

Och rätt bra klass. Detta är väl en av de veckor som toppspelarna normalt undviker i allra högst grad men valparna, de vill spela och både Rune och Sinner på plats här. Det är rätt bra toppar för att vara den här veckan och den här turneringen. Bredden på toppen möjligen lite begränsad, men det kommer istället spelas många jämna matcher. Det är liten skillnad mellan de seedade och oseedade spelarna. Dessutom, eftersom det den här veckan är gruspremiär i Sydamerika så är det enbart hardcourtspelare på plats för den här turneringen.

Mikael Ymer med och högst utvecklingsbar lottning skulle jag säga. Han är just nu lite favorit på oddsen mot Ruusuvuori vilket jag tycker är helt rätt. Ymer har tagit kliv framåt senaste året medan Ruusuvuori stått stilla och Ymer är nog marginellt bättre nu. Möjligen Cressy i andra omgången, absolut inte enkelt men som sagt, titta på de andra oseedade spelarna. Det är inte jättemånga toppspelare på plats, men turneringen har heller inte mycket till botten. Det finns inte jättemånga enkla matcher. Intressant att se Ymer mot ett servemonster som Cressy. Det borde kunna funka ganska bra tycker jag.

En annan match som sticker ut, så klart. Fils, fyra år möter Gasquet, 150 år i första rundan. Nej, så är det inte. Gasquet är bara 36 år gammal. Hur otroligt är inte det? Han har haft ett långt liv, känns det som.

Möjligen den lite mindre intressanta av de tre turneringarna den här veckan. De här småturneringarna i USA, de är väl inte de man helst vill se. Men den här turneringen får så klart lite hjälp av att de amerikanska valparna det senaste dryga året tagit kliv framåt. Fritz är nu snudd på en toppspelare och Tiafoe är där bakom och skvalpar han också. Shapovalov och Isner också på plats och en del inte alltför dåliga spelare. Det är det vanliga, men kanske inte jättemycket som sticker ut. Det här är nog den turnering jag kommer följa minst under veckan.

För det är ju som tidigare nämnt gruspremiär. Cordoba i Argentina och inte direkt atp-tourens flaggskepp vad gäller grusturneringar men snälla nån. Det är gruspremiär. Grus!

Då skiter man i att startfältet är ungefär lite krispigt som en McDonaldspommesfrites. Det där kom helt automatiskt. Jag älskar McDonalds över det mesta annat. Det är absolut inget fel på pommesen. Men de är inte krispiga, det är de inte. Men goda i alla fall. Och där kanske vi har den här turneringen också. Den är inte krispig, men den blir nog god ändå.

Svarre, där börjar det bli lite panik. Han kommer ryka från topp-50 snart om han inte får spelet att funka nu på grus. Inte givet skulle jag säga. Han har verkligen tappat.

Annars så, det är rävar och åter rävar. Sydamerikanska grusarbetare. Och några europeer som inte tror på sig själva på hardcourt och istället åker hit och provar. Precis som det ska vara såhär års. Man riktigt ser framför sig hur vissa spelare legat i någon slags dvala och nu bara studsar upp och vill börja prestera.

Startfältet är svagt, men som jag kommer titta på de här matcherna på kvällarna i alla fall.