Det har varit dinosauriernas vecka hittills på atp-touren. Nu är det visserligen bara tisdag idag och idag är väl det mest uppseendeväckande att Elias Ymer lyckades förlora i Marseille. Han fick visserligen möta den tuffaste av kvalspelarna i Brouwer men vad hade han egentligen? Han servade för matchen i slutet på andra set i alla fall. Undrar om han hade 30-15 i det gemet också. Vet inte om han hade matchbollar. Men förlorade setet 5-7 gjorde han i alla fall och sen också matchen. Jag nosade på det för några veckor sen tror jag. Det där är skillnaden mellan honom och lillebror. Det är inte självklart vem av dem som är bäst på tennisskulle jag säga men Elias är ett nervvrak, Mikael är bra när det hettar till. Det är skillnaden mellan att vara 170 i världen och 70 i världen det. Nu är det en stund innan Elias börjar försvara några större poäng så han klarar sig topp-200 en tid till men ja, det är väl lite kämpigt där.

Jag brukar ibland peka på saker som dessa bröder gör som är, lite annorlunda, det har väl ingen missat. Vill ni ha en grej till? Elias Ymer har registrerat sin lillebror som sin tränare hos atp. Han är 17 år gammal. Proffsigt. Undrar hur Mikael ska kontra. Grodan boll kanske?

Men det var inte det vi skulle prata om nu. Jag tänkte prata lite om dinosaurusarna som jag såg igår.

Först Murray i Doha. Vilken match han spelade. Riktigt hög nivå skulle jag säga mot Sonego. Lite seg i starten, Murray. Sen krossade han Sonego i set två. Sen ett grymt avgörande set som avslutades med några gem inklusive avgörande tiebreak som var sjukt underhållande. Han räddade matchbollar, Murray. Tre stycken. Alla vid, det var väl 5-4 för Sonego och Murray vid serven. Intressant faktiskt. Känslor är inte alltid relevanta, men jag fick tillbaka en gammal känsla. Som det faktiskt var massor av år sen jag kände. Och som jag bara känt kring Murray. Att när han har matchboll emot sig, eller setboll, eller nån helt avgörande breakboll. Ni förstår. En poäng hela matchen hänger på. Murray är den enda som kan spela en sån poäng utan att det är någon direkt fara på taket. Bara en känsla, men någon verklighetsanknytning finns det nog också för jäklar var han kan hålla igång bollen utan risk när han bara bestämmer sig, Murray. Den ena matchbollen var en riktig lång sådan men det kändes ärligt talat inte som att Sonego ens var i närheten. Han kan det där med att koppla på precis allt fokus när det krävs som mest, Murray.

Det ska sägas att Sonego var ruggigt bra under slutet av matchen. Han var den klart bättre spelaren då, men Murray var jättebra han också, och ni vet ju. Det är sen gammalt. Det räcker inte alltid med att vara bättre än Murray. Man ska slå honom också. Det klarade inte Sonego. Han blev helt vild i tiebreaket och tappade 3-0 och egen serve där. Murray vann till slut rätt komfortabelt, 7-4 blev det väl till slut efter att Sonego räddat första matchbollen med ett par mirakelslag.

Det var kul att se Murray ha det där i sig fortfarande. Tiden har så klart sprungit ifrån honom lite. Han är inte så bra som när han var som bäst men ännu mer har tennisen och sättet att spela förrått honom. Motståndarna är lite för bra på att driva på spelet utan att missa numera för att det riktigt ska funka för Murray men jag tycker han ser tillfreds ut med sin nivå nu och då ska han så klart köra på, inget snack om saken.

Lite ljus kring Murray alltså tycker jag.

Desto mörkare kring Thiem som sent under kvällen torskade mot Monteiro i Rio och det var inte bara en torsk skulle jag säga. Det var en rackarns deppig torsk.

För var finns egentligen kvar av Thiem?

Det var säkert närmare 1,5 år sen han var skadad på riktigt. Det är ett år sen han gjorde comeback. Det är liksom inte att han är otränad, att han behöver matcher. Det är bara att sluta med allt sånt. För det räcker med att titta på honom. Vad finns egentligen kvar? Forehanden finns sannerligen inte kvar. Bollträffen är fruktansvärt dålig. Han kommer fel. Han rycker till när han slå. Men kanske allra värst av allt, han har inte ens kvar tekniken i slaget som han en gång hade. Han har tappat den. Nu är den ett mycket sämre slag där jag ärlig talat inte ser hur slaget bara ska komma tillbaka, för han slår inte ens bollen som han gjorde när slaget var ett av världens bästa. Sen så, det pratade man ju om redan när han var som bäst. Vad har han egentligen förutom forehanden? Inte särskilt mycket mer än sin uthållighet. Men att vinna matcher på att bara vara uthållig, då är man och kämpar mot hundratals tennisspelare i världen. Thiem har ingen bra serve, aldrig haft. En hyfsad serve, inte mer. Backhanden är nu som då ett svagt slag. Och när han då inte har forehanden att luta sig emot, då blir det liksom platt.

Nu låter det som att han inte kan spela tennis överhuvudtaget. Det stämmer inte. Men han själv är rankad 100 i världen. Monteiro som han definitivt inte var bättre än igår är rankad 80 i världen. Och någonstans där håller han väl till. Om han är 60 eller 100 i spelstyrka, det kan jag inte riktigt slå fast nu. Han lär få spela en full säsong först eller åtminstone lite mer, men det jag kan säga med säkerhet är att det just nu inte finns någon topp-50-potential i hans spel och det är ju verkligen helt sjukt. Vi pratar om en spelare som för bara ett par år sen knackade på dörren som en möjlig världsetta. Det är ingen liten sänkning det.

Blir intressant att följa framöver det där. Allt kan alltid ändras. Han kan hitta något. Men just nu pekar verkligen ingenting mot att Thiem ska lyckas ta sig tillbaka igen.