Finaldag i Indian Wells

Jag pratar ju ofta om det här. Hur jag tycker att nästan alla spelare bara skiter i att ge sig själva bästa möjlighet att slå en motståndare, ofta en bättre motståndare när jag skriver om det. Mikael Ymer är ofta i ropet här på bloggen och han kanske den som det är enklast att skriva just det om. Jag tycker det är väldigt konstigt att en väldigt stor del av hans svagare motståndare väljer att bara nöta på med sitt vanliga spel och då spelar Ymer rakt i händerna.

Om man är lite sämre måste man göra något. De mest tydliga exemplen är väl egentligen de spelare som för, vad kan det vara, fem år sen någonting, i lite större utsträckning började slå Nadal på grus. Hans motståndare hade under typ 10 år bara kört på, och hela tiden förlorat mot honom. För det gick ju inte att slå Nadal på grus. Sen började de. Var det kanske Söderling som var föregångaren till och med typ fem år ytterligare tidigare? Kanske det. Men i alla fall. För några år sen började Djokovic med det där. Han såg bara till att bli sjukt bra på att trycka ner höga bollar och utvecklade ett helt nytt sätt att spela, som han bara använde, och fortfarande bara använt, mot Nadal. Sen kom Thiem och gjorde exakt samma sak. Och de senaste åren har vi sett många spelare blir extremt bra på just detta, att kunna utnyttja höjd i bollarna vilket väl egentligen utmynnat i att Nadal byggt om hela sitt spel. Inte bara det, definitivt inte, men om inte folk hade börjat slå honom genom att utnyttja hans spelsätt, då hade det kanske varit svårare att ändra.

Tyvärr, eller som tur är, man kan väl få välja själv där. Så räcker det oftast inte att spela helt rätt mot en motståndare som är bättre. För motståndaren är ju bättre, och oftast inte dummare än att den vet hur man man egentligen borde spela mot den själv. De bra spelarna, men med svagheter, hål i sina spel, vet om det. De har mer eller mindre bra motmedel, och brukar kunna hantera det. Det är därför de fortsätter vara bra. Därför de sämre spelarna inte lyckas ta sig förbi dem, trots att de vet vad de ska göra för att ha bästa möjliga chans mot dem.

Det jag vill komma till är att jag tycker Tiafoe gjorde precis allt han kunde för att hota Medvedev i semin i Indian Wells. Inte bara genom att kämpa allt han kunde som är det vanliga. Jag tycker han dessutom försökte vrida matchbilden exakt åt det håll där han skulle ha bästa möjliga chans att hota Medvedev. Men som sagt. Det finns ju en baksida med det hela om man är lite sämre. Oftast går det inte ändå. Det gick inte ändå för Tiafoe. Han var väl egentligen inte särskilt nära. Han lyckades pressa sig kvar i första set, i andra lyckades han ta sig tillbaka sent. Det hade absolut kunnat bli ett avgörande set men det är svårt att säga att han egentligen var nära. Men jag tycker han höll i bollen väldigt bra. Han hade tryck på Medvedev utan att själv ta för stora risker. Han tvingade Medvedev att gå för fler slag än han egentligen vill göra. Och mest av allt, jag tycker att han verkligen utnyttjade sin snabbhet för att försvara sig, Tiafoe, istället för som ibland annars när han bara utnyttja sin snabbhet för att skapa höjdpunkter till eventuella videoklipp.

Jag gillar när spelare verkligen försöker, även på det taktiska planet. Det tycker jag att Tiafoe gjorde igår.

Taktik, det är inte Alcaraz eller Sinners grej riktigt. De slår på tennisbollen och de gör det bättre än i stort sett alla människor i världen. Riktigt vass match. Man får välja själv hur underhållande man tycker att det är när det blir ett enda bankande som i den matchen men det är i alla fall lätt att notera hur sjukt bra de är. Och kanske mest Alcaraz trots allt. Nu blev det jämnt mot Sinner. Sinner var nära egentligen hela vägen även om siffrorna i andra set kanske antyder annat. Första set skulle jag säga att Sinner kanske borde ha vunnit. Men det är väl det där med Alcaraz. Det luriga. Att han fortfarande har något slags litet fokus på att spela snyggt, att slå coola slag, när poängen inte är som viktigast. När poängen är som viktigast, då skärper han sig. Hans fokus hamnar på rätt ställe och det är knappast en slump att han vinner tiebreaket i första set mot Sinner ganska enkelt. Efter att Sinner under det ordinarie setet egentligen borde avgjort.

Final idag. Den final som jag hoppades på inför turneringen. Jag skulle säga smått garanterat världens näst och tredje bästa spelare just nu. Mycket hög nivå. Men, ska vi spara på den godbiten lite grann kanske? Jag tror jag har en hel del att säga. Jag har en god bild av vem jag tror vinner. Men matcher börjar inte förrän midnatt svensk tid så ni får helt egentligen ge er till tåls lite grann. Den som väntar på något gott…