Vad sa jag? ”Kanske inte den mest spännande speldagen på papperet”. Det var väl tur kanske att jag också la till att när det gäller de här inledningsdagarna av slams så, då kan verkligen allt hända.

Och jag skulle vilja börja där om gårdagen. Femsetare. Går det ens att argumentera emot femsetare som spelform. Det borde vara komplett omöjligt i alla fall för alltså, det där är ju liksom tennis, det som utspelade sig igår. Det vanliga, tresetare i menlösa turneringar, det vet jag inte vad det är. När det dessutom kan superskrälla. När matcherna svänger som de gör. Och när man avslutar speldagen med något slags fullständigt diskotek på centercourten. Ja, jag vet inte. Vem säger att det finns något som är bättre. Jag sätter inget frågetecken bakom föregående mening för det är ingen fråga. Det är bara en notering det här. En notering om hur dåligt utvecklad vår kära idrott är.

Varför kör man inte 250-turneringar med femsetare? Arrangören får välja. Och spelarna får därmed välja. Passar inte femsetare, då kan man välja något annat, eller sitta hemma.

Varför kör man inte femsetare från kvart, semi, eller i alla fall final i samtliga turneringar? Spontant kan man nog argumentera emot att köra det i kvartsfinalerna som alltid spelas under en dag i mindre turneringar. Det blir svårt tidsmässigt. Från semifinalerna då? När man som arrangör bara har två matcher att bjuda publiken på? Förhoppningsvis två bra matcher. Där kan man så klart kasta in att två femsetare på två dagar, det kanske är för tufft för spelare. Finalen då? Där blir det väl ridå. Det går inte att tycka något annat än att samtliga finaler borde spelas i bäst av fem set. Oj, så mycket mer finalerna skulle sticka ut.

Det finns ju så klart fler sätt att göra det på. Hade jag arrangerat en atp-turnering. Då hade jag onekligen lockats av tanken på att köra den med 16 spelare. Fyra omgångar alltså. Och att man då får knycka en dag från föregående vecka, söndagen. En annan obegriplig grej med atp-turneringar i allmänhet. Varför tillåts inte arrangörer använda båda helgerna, i början och slutet av turneringen. Det är ju liksom under helgerna man kan skapa intresse. Men i alla fall. Åtta dagar, söndag till söndag, femsetare. Inte helt okomplicerat. Det skulle ju lukta någon slags spel varannan dag-princip där alla spelare vilar samma dagar. Hur coolt nu inte det skulle vara.

Nåja, låt oss säga att konceptet atp-turnering som det är nu är ganska mycket torrare, snävare, än det borde vara.

Vad hände då igår i Paris?

Allt.

Medvedev är ute. Seyboth Wild slog honom, jag skulle säga helt rättvist. Hur ofta händer det där liksom? En skrällspelare tar första, faller sen ihop totalt när han ska avgöra andra. Förlorar tredje. Och kommer sen tillbaka? Det kan liksom inte hända. Det där orkar ingen. Det som jag tror kanske möjliggjorde det är den typ av spelare, eller ja, typ av talang, som Seyboth Wild är. Han är född 2000 och verkar ha haft det rätt trassligt de senaste åren. Lite skador, lite dipp i form och nivå, och så verkar han ha haft det lite bökigt med att sköta sig vid sidan om också. Men för er som inte har koll på honom så var han en tennismässigt ganska het potatis för några år sen. Han tillhörde i ung ålder de absolut främsta i sin årskull. Det är alltså ingen dussinlirare, tennisarbetare det här utan när det väl känns bra har han nog ganska stor tilltro på sitt eget spel. Något som onekligen krävs för att lyckas med det han lyckades med igår. Det man också ska säga om den här skrällen är att det efter den första omgången kan sägas vara helt uppenbart att det är lite speciella förhållanden i Franska öppna i år. När spelare pratar om tunga eller lätta bollar brukar det oftast vara trams. Den här gången kan man faktiskt se det. Att bollarna är långsamma, tunga. Det är dåligt för de bästa spelarna. Jag tycker faktiskt man kan säga att det är så. Lätta bollar innebär i allmänhet hög svårighetsgrad. Det är relativt svårt att hantera. De bra spelarna, som visserligen oftast gnäller på det här också, gynnas. Men tunga bollar. Då blir det egentligen ganska enkelt. Särskilt för spelare med tunga grundslag som ibland annars kanske har lite svårt med säkerheten. Nu blir det istället att man nästan blir automatiskt säker hur man än spelar och för Medvedev, som ska leva på att motståndaren missar hela tiden, blir det förstås inget bra. Jag tycker egentligen inte att Medvedev såg så sjukt dålig ut igår men kombinationen grus och tunga bollar, det blev liksom ohanterbart för honom. Samtidigt som Seyboth Wild verkligen vågade vinna.

Medvedev ute. Förstör det turneringen? Jag skulle säga nej. Kanske särskilt som jag tycker han balanserar på en i alla fall halvslak lina just nu. Det ligger väl kanske hos mig. Och är säkert fel gällande hur man ska se på det. Men jag kan ändå inte säga något annat än att en ryss som fortfarande får vara med och spela. Som uppför sig skitdåligt mot världens bästa tennispublik. Det är liksom svårt att se charmen i det och snart börjar det nog falla över i att man verkligen kommer ogilla det. Det är väl lite som reglerna i vår facebookgrupp Tannisen egentligen. Fantastiskt drag där nu under Franska öppna förresten. Jag tycker det förbättrar upplevelsen så mycket att ni är så många som bidrar och lägger ut era tankar där. Hur som helst. Vi har några regler där. En av dem är att man exempelvis inte får heja på Zverev. Inte öppet i alla fall. Men en annan är också att troll tillåts vara med som alla andra, men de måste sköta sig lite mer exemplariskt. Om man är sig själv i gruppen, då kan man småstöka lite utan att åka ut. Är man troll, då är toleransen mindre. Lite så känns det med Medvedev. Han har sin nationalitet emot sig just nu. Då borde han se till att sköta sig lite bättre.

Coric förresten den som högst troligt kommer dra nytta av att Medvedev rykt. Väldigt bra kvartsfinalchans på Coric.

Vad går vi på nu då? Elias Ymer kanske? Bedrövlig insats skulle jag säga. Det är så klart tufft att möta en semiseedad spelare i första omgången. Kraven ska inte vara höga när man själv är en medelmåtta på challengertouren och man möter världsfyran. Men jag tycker i alla fall att det var en riktig skitinsats. Han visade absolut noll tro på att det skulle gå. Han spelade extremt dumt. Och han spelade också i vanlig ordning en del teater. Jag vet inte om det bara är jag men de här stora segergesterna, som ser högst intränade ut fortfarande, de är liksom inte genuina. Han ”blixtrar till”, blir superpeppad, men det är bara ett skal. Ett par bollar senare ser han ut som den mentala lilla pojke jag skulle säga att han är. Den bilden försvagades väl kanske inte av den där boken han satt och läste mellan gemen emellanåt. Det är inget bra det där. Att vara ett skal. Att liksom inte vara en egen individ utan enbart göra saker som man sett någon annan göra. Sen finns det ju annat också. Elias Ymer är inte bra nog för att spela på atp-touren vad gäller det tennismässiga heller skulle jag säga men taktiskt är han verkligen så usel att det nästan är skrattretande. Dåligt var det. Ett dåligt försök.

Nu får vi ta några kortisar.

Rune imponerade inte alls. 1-1 i set och han var illa ute i tredje mot Eubanks. Det blev alldeles för mycket av en servematch där Rune inte fick fram det han är överlägsen på riktigt. Jag tror inte man ska dra några stora växlar. Han hade vänt även om han hamnat under 1-2 i set. Men det var inte imponerande spelmässigt igår.

Zverev vann i raka set, men var i två set knappt bättre än Harris. Det finns ingen ljusning där.

Så kommer vi då fram till Monfils-matchen som var en av de märkligare upplevelser jag haft. Jag tog en liten paus tidigt på kvällen. Jag tittade inte på ett par timmar så jag missade första tre seten av den matchen. Däremot började jag titta precis när fjärde set började. Jag satt och tänkte att Baez ser bra ut ändå, Monfils kan inte spela. Att det här står 2-1 i set till Monfils. Det är inte möjligt. Något lär ha gått fel. Jag förstår förstås att Monfils kan blixtra till och sådär men att han ledde matchen, sett till hur det såg ut, det gick liksom inte att acceptera. Monfils gav upp fjärde sett ganska så direkt. Baez placerade runt bollen på ett ganska bra sätt tyckte jag. Han såg rätt bra ut även om jag också noterade att han kanske är en annan spelare som missgynnas lite av de tunga bollarna. Har man inte de där riktiga attackslagen, den där riktiga kraften, då tror jag man kommer få det tufft i den här turneringen. Jag tror sen att det stod 3-0 i femte när jag somnade. För det fanns liksom ingen mening. Monfils var förbrukar fysiskt och såg direkt dålig ut spelmässigt. Sen, vad kan det ha varit, en knapp timme senare kanske, vaknade jag till. Det var ett jävla oväsen. Jag tänkte att publiken väl tackade av Monfils på något vis. Vände på mig, fortsatte sova. Men det var något konstigt. Det där med verklighet kontra dröm är alltid lite vanskligt men jag hade för mig att jag hört publiken sjunga nationalsången. Gör man det när man tackar av en spelare. Och varför stod Monfils på banan och blev intervjuad. Hade de skickat ut den vinnande spelare eller fick han sitta och vänta? Det blev för märkligt, så jag kvicknade till men jag kan ärligt talat säga att det hjälpte inte att jag såg att Monfils blev intervjuad, såg glad ut, och att Baez inte längre fanns kvar på banan. Jag var tvungen att kolla resultatet också och jodå, han hade vunnit. Jag har tittat lite i efterhand och ja, han hittade lite kraft. Baez stod kanske inte för en avslutning att vara stolt över. Och när Monfils hamnar i den där situationen som blev på slutet. När det bara fattades några enstaka perfekta slag för att vinna matchen. Då klarar han av det. Han har för mycket talang för att inte klara det.

Det finns ingen annan publik som den i Paris. Jag vetefan om det finns en annan idrottspublik överhuvudtaget än tennispubliken i Paris. Det är helt jävla otroligt vad de kan bära fram en spelare. Sen spelade Monfils förstås en del teater. Den där robotgången mellan de sista bollarna samtidigt som han sprang som en galning under själva duellerna. Ganska ocharmigt. Samtidigt som det väl ska sägas att han knappt spelat tennis det senaste året. Och han har aldrig varit särskilt vältränad. Så att han tog sig vinnande ur den här matchen, det lär nog ha krävts en del. Grattis till alla er som fick uppleva hela matchen. Det måste varit något utöver det vanliga.

Det var det om igår. Nu en liten paus och sen kommer försnacket ut. Vi älskar tennis, visst gör vi det?