Det är torsdag! Hur ofta ställer man sig upp och skriker det på morgnarna? Eller någon gång under dagen för den delen? Ungefär lika lite som alla andra dagar för min del i och för sig. Min ståndpunkt är väl att lördagar och söndagar är marginellt sämre på grund av ingen jobbar samt dåligt med tennis, typ.

Men. Torsdag är det idag. Och vi ska ta troligen veckans enda inlägg om den atp-tennis som spelas den här veckan. Två turneringar. Ingen bryr sig. Men det kan ju ändå vara kul att se hur det går. Vi vill ju inte tappa det helt. Wimbledonlottningen är annars det som händer närmast. Imorgon klockan 11 svensk tid är det som gäller för den.

På tal om Wimbledon. Kvalfinalerna ska alldeles strax börja. Alla spelas idag. Alla startar klockan 12. Nu är väl inte kvalet riktigt gjort för publik utan handlar snarare rätt och slätt om att få fram spelarna till huvudturneringen men lite trist ändå. Jag tycker många av matcherna som sänts under veckans varit sevärda. Finalerna spelas i bäst av fem set och är för många av spelarna de viktigaste matcherna de spelat. Det är helt enkelt sevärt men på det här sättet blir det ju lite lurigt att följa det hela. Inga svenskar i kvalfinalerna förresten. Dragos Madaras tog första set mot Mmoh i första rundan igår. Det hade varit något om han drivit det där i mål men resultatmässigt var han rätt långt ifrån i de två sista seten. Elias Ymer var resultatmässigt chanslös mot Marozsan. Kanske lite mer chanslös än han borde. Känns som han är på väg att fladdra åt fel håll just nu, Ymer. Nivån på spelarna 100-130 någonting har höjts det senaste halvåret vilket gjort att Ymer inte längre är en av dem. Han är nu faktiskt inte ett steg utan två steg från atp-touren. Annars har han normalt legat så att det ändå bara varit ett par bra turneringar bort men så är det inte nu. Nu är det många som är bättre än honom. Måste kännas lite deppigt. 27 år gammal är han nu och med tanke på att han legat mellan 100 och 200 i snart 10 år, osannolikt om det blir så att han aldrig lyckas bli topp-100.

Det här kommer jag inte säga så ofta de kommande veckorna men jag säger det nu. Nu skiter vi i Wimbledon. Nu tittar vi på Eastbourne och Mallorca.

Säga vad man vill om Mikael Ymers sätt att uppföra sig men ur en synvinkel funkar det verkligen. Jag tror få människor egentligen önskar mer uppmärksamhet än han gör. Det är bara att han från början hamnat lite snett. Så han jobbar liksom som om han inte vill ha uppmärksamhet. Men han har ändå lyckats få det. Jag tror aldrig jag sett så många artiklar om hans tennis som den här veckan. Resultatet givetvis. Han har vunnit två matcher i Eastbourne. Eller skotska Rothesay, som man kallade det på TV4 igår kväll. Otroligt vad onoggranna journalister är när det gäller tennis. Det är som att det inte är så noga, för man litar på att ingen ändå har koll. Turneringen har Rothesay, som är ett företag som jobbar med pensionsfonder, som titelsponsor men den spelas i högsta grad i Eastbourne som lite lustigt nog måste vara den ort i Storbritannien som ligger längst ifrån orten Rothesay, som absolut ligger i nordvästra Skottland. Det är bara det att det inte spelas någon tennis där. Inte den här veckan i alla fall. Vilket nog är en god idé. I Eastbourne på den engelska sydkusten är det finfint väder den här veckan. I Rothesay regnar det småspik och är 13 grader varmt enligt väderinstituten. Det andas ju inte grästennis om det kanske.

Lottningen i Eastbourne. Den här vi här.

Veckan innan en Grand Slam-turnering är det alltid en extra bra chans för mindre bra spelare att vinna en turnering och inget undantag här i Eastbourne direkt. Fullt möjligt att det här kommer vara Ymers bästa chans att vinna något när han packar ihop sin karriär om många år. Det står i princip tre 50/50-matcher mellan honom och titeln. Eller ja, idag öppet, i semi skulle han vara favorit om han tar sig dit. Och sen troligen underdog i finalen, men med bra chans. Drygt 10, kanske 15 gånger pengarna på att han vinner turneringen skulle jag säga. För jodå, han är en av de sämre spelarna som är kvar, men det ska man väl alltid vara om man är i kvarten som rankad 65 i världen.

Vad tror vi idag då? McDonald? McDonald skickade som synes ut Fritz i andra omgången. Riktigt bra gjort, men man ska veta att de bra spelarna är ganska lättslagna veckan innan en slam. Den här veckan inget undantag. Fritz dessutom en av de som har en viss möjlighet i Wimbledon så han var nog inte beredd att göra riktigt allt den här veckan. Ungefär lika bra McDonald och Ymer. Lite spelstilsfördel för McDonald, på gräs i alla fall skulle jag säga, men 2-0 i inbördes möten för Ymer. Kan nog lite en intressant match det där. Med en överlycklig Ymer på banan. Den här veckan har alltid plötsligt varit helt fantastiskt i hans liv. Han har spelat enligt sig själv sitt livs tennis och turneringen i Eastbourne är den bästa han spelat och han kommer komma tillbaka till den varje år som han fortsätter spela tennis. Det börjar väl kanske klarna lite vad det är som han brottas med. Det är nog sällan mellanmjölk som skvalpar runt i huvudet på honom utan snarare grädde eller minimjölk.

I övrigt så, jag vet inte om det finns så mycket intressant i Eastbourne. Högst troligt att någon från den undre halvan vinner.

På Mallorca är väl det mest intressanta att Lopez slutligen försöker sluta spela tennis, men det funkar inte riktigt. Han är för bra på gräs för att det ska gå vägen. Än så länge i alla fall. Ni ser ju hur det ser ut. Ska man hålla koll på en enda sak nu torsdag, fredag och lördag så är det väl möjligheten att Lopez kan vinna sin allra sista turnering. Vilken jävla grej det hade varit ändå. Inte sannolikt. Han kommer inte vara favorit i någon av matcherna men jag har sett lite av hans två första matcher och det har verkligen varit riktigt bra. Kanske lite sämre bett i serven än det varit när han varit som bäst men på gräs spelar det inte så stor roll, han får utdelning ändå. Och i övrigt, det finns väl inte många spelare de senaste 10-15 åren som varit mer grässpecialister än Lopez. Lite orättvist på något sätt att han aldrig fick till det sådär ultimat bra i Wimbledon. ”Bara” tre kvartsfinaler där. Han och Tsonga de två spelare som under de senaste 15 åren verkligen borde fått med sig mer från Wimbledon. Tsonga nådde två semifinaler, men han hade kapacitet att vinna under rätt många år.

I övrigt bryr sig nog inte många om den här turneringen. Men håll koll på Lopez. Påhejad av Nadal på läktaren. För övrigt en sällsynt grej som Nadal tydligen kan göra utan att se stel och/eller bortkommen ut, att titta på tennis. Kanske beror på att han till skillnad från typ allt annat antagligen faktiskt tycker om det. Kan han bli en bra tränare i framtiden kanske, Nadal? Definitivt inte skulle jag säga. Få toppspelare har nog varit sämre lämpade än honom att ge sig in på den banan.