Wimbledon – tisdag

Vilka är egentligen världen sex bästa tennisspelare? Ja, Safiullin och Eubanks är inte bland dem.

Men är det Djokovic, Alcaraz, Medvedev, Rune, Sinner och Rublev, ungefär i den ordningen, som är världens sex bästa spelare? Det skulle man kunna argumentera för. Jag skulle säga att det egentligen bara är Tsitsipas som kanske skulle placeras in någonstans där. Med betoning på kanske. Han får i så fall försöka bråka med Sinner och/eller Rublev men det är i så fall hårfint.

Varför då detta?

Jo, det är ju de där spelarna som är kvar i Wimbledon inför kvartarna. Men trots det tror jag, märkligt nog egentligen, inte att kvartarna nödvändigtvis kommer bli särskilt spektakulära. Först visst, de sex bästa spelarna kanske är kvar, plus två lite svagare spelare som överpresterat. Men även bland de där sex finns det nivåskillnader plus då att lottningen kanske utfallit på ett sätt så det inte riktigt krattats för jämna matcher i kvartarna.

Tänk om man kunde fått slänga in wildcards i kvartarna förresten. Om någon som är allvetande. Någon som kan det mesta om allt. Som…ja till exempel. Fick byta ut ett par spelare i kvartsfinalspelet mot två andra. Och om jag ovanpå det fick seeda om kvartsfinalerna så att det skulle bli så sevärt som möjligt.

Jag tänker mig något sånt här.

  • Djokovic-Kyrgios
  • Alcaraz-Murray
  • Medvedev-Sinner
  • Rune-Rublev

Något sånt där.

Om vi ska återgå till verkligheten kanske.

  • Djokovic-Rublev
  • Sinner-Safiullin
  • Medvedev-Eubanks
  • Alcaraz-Rune

Där har vi de riktiga kvartsfinalerna. Som, ja vi får se helt enkelt hur det blir.

Igår blev det väl både bra och mindre bra egentligen.

En match blev en besvikelse. Lehecka kunde absolut ingenting mot Medvedev och att han gav upp med skada efter två set. Det var väl precis som Medvedev sa efter matchen. Att han inte hade märkt någonting av det förrän Lehecka tog skadeavbrott. Jag tror det mer handlade om att han var alldeles för chanslös, Lehecka. Dumt spelat av honom. Det är kanske det han än så länge har emot sig. Han är ganska enkelspårig och är inte nädvändigtvis jättesmart, inte på banan i alla fall. Vilken turnering för Medvedev ändå. Han har behövt göra ganska lite för att ta sig till kvarten och nu Eubanks som motståndare där. Sen får han chansen att slippa Djokovic innan en eventuell final också. Medvedev har verkligen blivit den här turneringens lottningsvinnare.

För Eubanks slog Tsitsipas och egentligen allt jag kommer minnas från den matchen är avslutningen. Hur Eubanks räddade matchboll, vevade igång publiken, gick ut och slog ett ess för att sen följa upp med en stenhård, rak, vinnande forehand på sitt andra tillslag på matchbollen. Det är väl det där som alla idrottsmän drömmer om. Att man bara kan bestämma sig för något och sen göra det. Jag tänkte när Eubanks började veva mot publiken att det där, det klarar ju sällan någon. Ofta blir det en distraktion och man gör sämre poäng efter det. Eubanks gjorde som sagt det som många nog drömmer om. Han bestämde sig för att det fick vara sluttramsat och levererade. Otroligt chefig avslutning. Han följde sen upp det med att ge en av de mer sympatiska eftermatchen-intervjuerna jag sett. Begåvat och sympatiskt. han känns rätt enkel att gilla, Eubanks. Märkligt nog skulle jag säga. Men han har hunnit spela in nästan 20 miljoner kronor under sin karriär, Eubanks. Jag ska vara ärlig och säga att jag inte helt förstår var han karvat ut de pengarna men han har gjort det. Nu betalar han väl troligen skatt som alla andra och det kostar att leva även för tennisspelare men en liten slant har han nog ändå på bankboken sen tidigare. De fem miljoner kronor han får för den här kvartsfinalen är dock givetvis livsförändrande för honom. Det i kombination med att han nu kommer kunna spela vilka turneringar han vill i ett år framåt gör att han åtminstone får en start till att säkra sin ekonomi för framtiden. Tsitsipas, han fick slita hela vägen i den här turneringen. Det släppte liksom aldrig och han kan nu lägga ännu en halvtaskig grässäsong i soptunnan.

Alcaraz imponerade ordentligt i vinstmatchen mot Berrettini där vi bara får vara ärliga och säga det. Ja, Berrettini vann första set men han var chanslös. De tre 6-3-seten för Alcaraz efter det, han blev avslöjad, Berrettini. Han var under press precis hela tiden och pressen var för hård för att det skulle vara möjligt att hålla undan i egen serve och få in matchen i ett tiebreak. Jag tycker inte längre man kan prata om att gräs är någon nackdel för Alcaraz. Det handlar nog mer om att när han väl ska möta Djokovic så är underlaget kanske en fördel för Djokovic, men det är inte till någon nackdel för Alcaraz. Och då börjar det väl kännas som att det kanske är ganska jämnt ändå. Djokovic 1,50, Alcaraz 3,60 på att vinna turneringen här på Bethard i detta nu. Det handlar väl lite grann om att Alcaraz väg till finalen kommer bli mycket tuffare än vad den är för Djokovic men i en match mellan dem på söndag. Visst kommer Djokovic vara favorit, men det är öppet. Berrettini får vara jättenöjd med åttondelsfinalen men han hade nog hoppats på att vara lite närmare igår. Lite orättvist med lottningen också kanske. Med en annan lottning hade Berrettini mycket väl kunnat vara i kvarten.

Rune vann mot Dimitrov och där beror det på hur man ser på det. Väger man in det mentala aå var det en slakt. Om man går bara på det spelmässiga så var det väl rätt jämnt. Under de perioder då nerverna inte påverkade alltför mycket hade Dimitrov relativt bra koll på matchbilden men alltså, vad är det för mental styrka Rune har. Det syns så tydligt också. När han blir sådär lite försiktig i tiebreaken. När han börjar bli extra noggrann. När han höjer intensiteten i fötterna. Man ser liksom att det ska till något alldeles utöver det vanliga för att han ska förlora tiebreaket. Inte många spelare man känner så kring, kanske ingen just nu. Jag pratade om tiebreakstatistik igår. Redan efter den här turneringen kommer Rune vara uppe och nosa på Djokovic 65% vunna tiebreaks. Inte så tokigt det med tanke på att han är ganska färsk som toppspelare. Kanske att det fattas lite spelmässigt på gräset dock. När motståndet blir för starkt kan han inte leva bara på det mentala lnägre, Rune. Men det får vi se i nästa omgång i så fall.

Två av kvartsfinalerna idag. Och självklart. De kommer spelas samtidigt. Jag blir alldeles, alldeles, alldeles matt. Det är pinsamt för hela idrotten tennis det här. Det är ett skämt, varken mer eller mindre.

Klockan 15:30 är tidigaste starttid för Sinner-Safiullin. 16:00 är tidigaste starttid för Djokovic-Rublev. Skillnaden är inte särskilt komplicerad. Dammatchen på centercourten börjar 14:30. Dammatchen på Bana 1 börjar 14:00. Dammatcherna är första matcher på sin bana. Det finns alltså inget mycket att hoppas på att något ska dra ut på tiden eller så. Kvartsfinalerna kommer spelas samtidigt.

Så man måste välja och valet blir väl enkelt. Det blir Djokovic-Rublev och man får hoppas att Rublev har en helt fantastisk dag men jag tror det kanske inte. Han har slagit Djokovic en gång. Men det var en märklig match hemma i Belgrad för Djokovic där han aldrig är bra. Jag tycker egentligen inte det finns så mycket för Rublev att hoppas på. Jag tror att Djokovic bara är för mycket bättre när bollen är i spel och det finns ju inget annat. Rublev har ingen serve som mirakulöst ska kunna göra att det blir små marginaler eller så. Och jag tror för den delen inte att Sinner kommer ha några större problem med Safiullin heller. Vi får se om jag har fel men som sagt, kvartsfinalerna kanske inte blir så spektakulära och då främst de två som spelas idag. Den stora matchen, den potentiellt stora matchen ska jag säga, mellan Alcaraz och Rune. Den kommer imorgon.