Jag satt precis och tittade på försnacket till Sveriges match i damfotbolls-VM mot Italien. Är det inte egentligen det minst konstruktiva. Det minst charmiga också kanske. Men kanske framför allt, det mest kontraproduktiva. När man försöker göra något till något som det i folks ögon inte är.

Jag hörde precis programledaren läsa någon slags dikt. Jag vet inte om det var en dikt. Eller vad det var. Men det var några rim. Det val minst sagt målande, överdrivet målande. Det var ”det svenska skeppet höll på att kantra” och ”hon seglade mot himlen för att nicka in bollen”. Ni förstår. Det var inte, ”det hade inte spelat någon roll om det blivit oavgjort i Sveriges första gruppmatch då motståndet i övrigt är så värdelöst att det inte går att åka ut i alla fall”. Och det var sannerligen inte, ”motståndarna målvakt stod fastfrusen på mållinjen och motståndarna var så små att det var aningen märkligt att Sverige inte lyckats få in något mål på en fast situation tidigare under matchen”.

Nu ska jag inte gegga in mig för mycket i damfotboll här. Jag lovar. Jag kommer till både tennisen och min poäng strax. Men en sak till. Efter Sveriges första match i turneringen läste jag betygen på spelarna i kvällstidningarna. Ingen spelare. I någon tidning fick ett underkänt betyg. För att ge ett sammanhang kring hur sjukt det är så, jag är ju rätt intresserad av odds och sannolikheter, det vet ni. Sverige stod i under 1,10 i matchen mot Sydafrika. De var pressade hela vägen och avgjorde med bara minuter kvar. Insatsen måste ses som något av det sämre som skådats och hade det varit svenska herrlandslaget i fotboll tvivlar jag ärligt talat på att någon spelare fått något annat än underkänt i betyg. Möjligen då spelaren eller spelarna som gjort målen undantagna.

Vad vill jag då ha sagt med detta?

Jo. Jag tror det absolut sämsta om man vill driva intresse till något är att trycka upp det i ansiktet på folk. Att försöka göra det till något annat än vad det är. Om man från mediahåll istället varit ärliga, och behandlat damfotbollen precis som herrfotbollen. Jag skulle faktiskt säga att jag kan lova att intresset hade växt av det. Folk i allmänhet är nämligen inte dumma. Eller ja, kan väl diskuteras. Men alla såg att det var en bedrövlig insats i första matchen mot Sydafrika. När de som har en plattform för att tycka till om det med många som lyssnar väljer att inte vara ärliga, då tappar folk både förtroendet och intresset. Då blir det istället ett motstånd mot det. Men kanske mest av allt. Jag tycker det är så otroligt gammalt. Så otroligt sunkigt. Att man på något sätt ska behandla damidrott på ett annat, snällare sätt. De som spelar förtjänar verkligen bättre än så.

Dåså. Vad är poängen?

Jo. Poängen är att jag den här veckan faktiskt lyckats med det där själv. Att undvika att behandla något inom tennisen bättre än vad det förtjänar.

Turneringen i Hamburg. Jag var på förhand ganska peppad faktiskt. Jag har tittat massor. Men jag vill inte lura honom. Det är inte så bra. Det är en Båstad-turnering med högre bokstavsstatus. Mer än så är det inte, och därför har jag kanske varit lite mer anonym än jag tänkt mig. För jag har inte velat lura någon. Jag vill inte skriva om en fantastiskt intressant turnering, när det inte är så. I alla fall inte alltför mycket.

Men en liten uppsamling inför helgen, nu när det ska avgöras. Det ska vi så klart ha. För det här kan absolut bli kul. Även om det kanske inte känns som jag hade hoppats att det skulle kännas. Det är väl lite baksidan med tennisens sommarsäsong när det i stort sett bara spelas stora turneringar. Det blir en baksmälla efteråt där det mesta bara känns futtigt. Fram till US Open då så klart. Men innan dess också, om bara en dryg vecka, dags för masterstennis igen. Utan Djokovic ska sägas. Om han spelar något inför US Open blir det max en turnering. I så fall den i Cincinnati.

Hamburg var det. Vi tittar till lottningen.

Att Ruud klarade sig till kvarten får ses som en bedrift. Matchen mot Baez hade han väl relativt god kontroll på. Eller ja, han var lite bättre i alla fall. Mot Garin var han helt utspelad när Garin istället föll ihop och Ruud kunde vända. Men när man börjar krångla sådär, då håller det sällan hela vägen och totalt krossad igår av Fils. Fils som börjar bli riktigt bra. Eller ja, såhär kanske, Fils som börjar få extremt hög kapacitet. Jag tycker fortfarande han känns väldigt osäker mot svagare motstånd.

Det är annars lite upplagt för Zverev va? Han är född i Hamburg men har aldrig ens varit i final i den här turneringen. I år borde det både kunna bli final och vinst tycker jag. Han är förstås den klart bästa spelaren som är kvar.

Musetti och Rublev besvikelser på undre halvan. Musetti har tappat formen skulle jag säga. Han var superbra under andra halvan av grussäsongen och grässäsongen och att man då får ett tapp efter en så lång formtopp, inget konstigt. Rätt starkt får man säga med semi i Båstad och kvart här i Hamburg när man tappat formen. Säger väl en del om att han är en riktigt bra spelare nu, Musen. Rublev, han var nog lite trött efter Båstad. Han borde nog egentligen förlorat mot Zapata och sen ett otroligt tamt försök mot Altmaier. Eller ett helgjutet försök att förlora, om man så vill.

Oddsen som vanligt ute här på Bethard och 1,60 på att Zverev vinner turneringen. Visst är han storfavorit men 1,60, det är kanske i underkant ändå. Fils till 6 gånger däremot, varför inte. Kapaciteten som sagt hög och kanske är det så att det kan låsa sig igen för Zverev här i Hamburg.

Vi tar veckans andra två turneringar också.

Här förstår man lite grann i alla fall hur svaga vissa atp-turneringar kan vara nu för tiden. Lehecka förstaseedad med en ranking om 33 i världen. Det ska sägas att Rune skulle varit med här men han kom inte. Som synes hade man lagt alla ägg i den korgen, och det blev istället så här.

Men. Det som också ska sägas. Det här är ju den sunda 250-turneringen. Det är så här som 250-turneringar borde se ut. Det är bara spelare här i Umag som spelar för att de vill spela turneringen. De är intresserade av pengarna och/eller poängen. Det finns alltså inte en enda spelare här som är ointresserad av poängen. Som det är när toppspelare deltar i 250-turneringar. Då spelar ingen poängen någon roll. Jag skulle nog också säga att ingen av spelarna på plats här i Umag fått betalt bara för att dyka upp. Vilket gör det hela ännu mer sunt.

Inte helt ointressanta semifinaler heller. Arnaldi är en rätt bra spelare som ska kunna klättra och att han tar chansen här känns rimligt. Wawrinka förstås, han sticker fram nosen när chansen ges. Kul så klart. Men favorit till att vinna är definitivt Sonego skulle jag säga. Men där fick jag mothugg av oddsen. Wawrinka 2,87, Arnaldi 3, och Sonego 4. Jag hade definitivt tagit Sonego ur den trion.

Och så har vi Atlanta där jag faktiskt kollat väldigt lite.

Överraskningen så klart Vukic. Eller är den stora överraskningen att Eubanks kunde följa upp sin grässäsong med att nu också vara bättre än någonsin på hardcourt? Att han slog Nakashima, som i grunden är en mycket bättre spelare än honom, överraskade i alla fall mig mer än att han sen förlorade mot Vukic.

Miniflopp av De Minaur. Han har märkligt svårt att få till stabiliteten tycker jag. Fritz däremot har gjort den han ska. Nishikori tillbaka som ni ser där. Rätt bra comeback från honom hittills faktiskt. Han är på bara ett par veckor bättre än vad Thiem är efter ett par år, typ. Det är skillnad mellan att ha lite talang och vara en robot när man ska försöka ta sig tillbaka.

Fritz 1,90 på att vinna turneringen. Det gör han nog.