Hur många poäng tog det er att se vad som skulle hända igår? En? Två? Tre? Fler? För mig tror jag det var tre. Sen ska man så klart veta det. Femsetsmatch mellan två av världens bästa spelare. Saker och ting kan alltid hända. Det höll på att hända lite grejer i slutet av andra set. Som sagt, när man spelar mot varandra så pass länge, automatiskt minst tre set, då blir det liksom inte bara en raksträcka. Man kan hitta någon punkt där man kan säga att ”vad hade hänt om den eller den poängen slutat annorlunda?”. Så var det förstås i slutet av andra set igår. Vad hade hänt om Medvedev tagit setet? Jag tror absolut ingenting, men hur ska jag kunna veta det? Djokovic hade kunnat bli trött? Man vet inte. Det man dock kan säga är att när två av världens bästa spelare möts är det högst ovanligt att man bjuds en sån här typ av överkörning.

Jag skrev det innan matchen igår. Jag är lite glad att jag skrev det innan matchen. För när man pratar om en stor match där Djokovic är inblandad. Man ska alltid ha det som en avlägsen möjlighet att han spelar bra. Det här låter konstigt. Många har nog svårt att acceptera det. Men Djokovic ligger nästan alltid någonstans mellan medium-plus och medium-minus i prestation. Kort sagt, han spelar sådär normalbra, varken bra eller dåligt. Han gör en del dåliga matcher på en säsong också. Oftast på grund av något utomstående. Som dåliga förhållanden. Som att han inte kunnat träna som han ska. Och på senare år, så klart, som att han inte fått vara med på ett tag beroende på foliehattsbeteende och att han därför saknat matchträning.

Enstaka gånger på ett år spelar han också bra. Och då kan man inte slå honom. Då är det i princip bara att packa ihop och nöja sig. När världens bästa försvars- och kontringsspelare även lägger till ett offensivt spel av absolut högsta klass. Då går det inte längre. Då är butiken stängd. Igår var det kanske inte en av hans bästa matcher men absolut en av de bästa i år. Han spelade bra. Och redan där var det över för Medvedevs del.

Det jag främst tycker man ska se från Djokovic insats igår är hur bra han träffade bollen. Är det någonting man kan hålla emot honom så är det att bollträffen inte alltid är den absolut renaste. Ibland ägnar han sig under hela matcher åt att böka in bollen. Om ni vill tänka er ett typexempel på hur det kan se ut så, ta alla de här gånger då han rycker till efter bollträff och ser ut att falla ihop. Det innebär sällan att bollen studsat fel eller något åt det hållet. Det innebär att Djokovic, som ganska ofta, är lite otajmad i bollträffen. Med betoning på lite. Det funkar alldeles utmärkt ändå, det är bara det att han därmed får svårt att både driva på spelet men framför allt avgöra bollarna. Igår träffade han bollen hur rent som helst och då finns det inte längre några problem för honom. Då är han en nära på fulländad spelare. Det är väl serven som är kvar då, den kommer aldrig bli bra. Just igår tycker jag dock att han servade ovanligt smart och han visade väl också något som kanske kan bli lite problem för Medvedev framåt. Som redan är det till viss del. Men det kommer bli värre.

Jag tror många av er känner av hur jag tycker att man på mest effektivt sätt spelar tennis. På senare år har en sån sak varit att backa så långt bak som möjligt i returspelet för att få igång spel om bollen och sen försöka jobba sig in i duellen istället för att bara missa returen rakt av som spelare som har en offensiv returposition så ofta gör. Den här taktiken har varit den överlägsna i toppen under fem år någonting. Men allting går i vågor och kanske att den vågen kommer motas av den taktik Djokovic använde igår. Att serva utåt och sen följa med fram till nätet utan att behöva stressa. Medvedev kunde stå och dunka iväg missiler precis hur han ville där bakifrån reklamskyltarna. Djokovic bara stod där framme och motade tillbaka bollen på volley och det var vinst i princip varje gång. Nu kommer inte alla spelare börja kopiera det där imorgon. Det är inte som att det är något nytt. Men olika taktiska spelsätt kommer, regerar, och utrotas. Så kommer det bli för det här sättet att returnera också och som sagt, jag tror det är att använda den här typen av servande på ett lite mer tydligt sätt är det som kommer radera ut det.

24 slams på Djokovic. Med tröja med Kobe Bryant efter matchen. Med snygga skådespelare på sina egna platser på läktaren, bredvid sina barn som börjar bli så stora att de förstår vad pappa håller på med. Med ord efter matchen om att han lever sin dröm. Inte att spela tennis, utan att få tävla om och vinna världens största titlar. Det är svårt att inte tänka att han hamnat rätt bra till ändå. Inte bara att han blir tidernas bästa spelare. Han får också uppleva hur det är att vara det i realtid som aktiv spelare, helt utan att det finns minsta hot bakom honom. Det måste vara om inte unikt så i alla fall ovanligt att man får uppleva det. Det vanliga är väl annars att man precis i slutet av karriären kanske börjar anses som den bästa, men att det sen kommer någon bakifrån och nosar en i nacken och att man ganska snart efter karriären blir av med den där titeln som tidernas bästa. För Djokovic del, han kan fortfarande ha flera år kvar som världens största spelare men är ändå redan bäst någonsin och det kommer knappast finnas någon som kan hota honom inom den kommande generationen. Att cirkus-Alcaraz skulle kräma ut 25+ slams ur sin karriär. Visst kan det hända, men det är väl inte precis troligt.

Tre av fyra slams till Djokovic 2024. Han var i final och var där enstaka poäng från att vinna den fjärde också. Vid 36 års ålder. Utan några som helst krämpor. Utan att det ens finns något som indikerar att han skulle sluta u närtid. Man kan göra sig hur rolig man vill över att dricka ljummet vatten, äta rötter, krama träd, foliehattsverksamheten, allt det där. Det går inte att tycka om. Att man vill äta nyttigt, det kan man väl knappast hänga någon för. Jag skulle nog själv behöva någon vecka på den där dieten. Allt det här alternativa som han håller på med, trädkramandet får väl vara sammanfattningen av det. Jag tycker inte om sånt överhuvudtaget, men det är knappast något som skadar någon. Det som är skadligt är väl folihattsverksamheten han ägnat sig åt på senare år. Den går inte riktigt att förlåta. Men mycket av det där, det går ändå inte att säga mycket annat än att det fungerar. Han har i 15 år optimerat sig själv för en enda sak, att spela tennis. Många andra tränar, äter bra, allt det där. Men det finns en nivå till. Att göra precis allt. Det har Djokovic gjort och det är ju helt omöjligt att inte dra parallellen till att det också är han som är 36 år gammal men som på riktigt inte ser en procent gammal ut. Han har konserverat sin kropp. Det lyckas man nog inte med genom att göra något halvdant.