Min topp-50 plats 44-43

44, (64) Fabian Marozsan

Lite märkligt får jag säga att han inte hann få till sin ranking bättre i år. Sen ska det också sägas. Många minns nog hur han slog Alcaraz med flera i Rom, men han gick faktiskt inte längre än till åttondelen efter att ha kvalat in. 106 poäng från den turneringen vilket blir nästan hånfullt då det är samma poäng som man kan få för att vinna en ordinär challenger. Vad tror ni är svårast, åttondel i en masters, tre vunna matcher, eller en vunnen challenger, fem vunna matcher där i så fall. Skillnaden mellan challenger och atp sett till poäng, den är förstås alldeles, alldeles för liten.

Lite komiskt förresten. Några veckor efter hans genombrott i Rom så vann han en challenger, också i Italien och också på grus, Perugia. Han slog fyra spelare rankade runt 200 i världen och Cachin, rankad 70 i världen. Vad fick han för det då? 125 poäng. Jämfört med 106 alltyså för att ha slagit Alcaraz, Lehecka och grabbarna i Rom. Det blir som ett skämt.

Under hösten visade han att han också är att räkna med på hardcourt när han gick till kvarten i Shanghai. Slog De Minaur och Ruud där innan han också pressade slutsegraren Hurkacz i kvarten.

Sen ska det väl sägas. Han har många dåliga turneringar också i år, de flesta på challengertouren, men hans kapacitet är skyhög och jag tror han kommer stabilisera sig på en högre nivå nästa år.

Så, vem är han då?

24 år gammal, så han är inte purung på något sätt utan han har haft en lite småtrasslig karriär hittills med många skador. Ganska stor talang ändå, jag har haft ögonen på honom litegrann men genombrottet i år var ändå mycket mer än jag trodde om honom.

Ser man på vad han kan så finns det dock rum för lite klättring ytterligare för vi pratar här om en spelare som är en bit över 190 cm lång, rör sig bra, servar bra, har bra grundslag. Får han ihop det, ja, spelarna framför honom en bra bit upp är ju inte direkt omöjliga att fånga in.

43, (28) Sebastian Baez

Han vann en match på 16 turneringar från sommaren 2022 till februari 2023. Då får man vara halvnöjd om man slutar året rankad 28 i världen va? Rätt otroligt faktiskt. Men så går det när han man komma in i extrema stim. För kapacitet, det finns det här. Jag skulle säga att det inte finns jättemånga som i grunden slår till bollen bättre än Baez. Det är bara det att när det är dåligt, då kan det nästan bli genant dåligt. För han har ingen serve att luta sig emot och när han tappar tajmingen i spelet, då finns det liksom ingenting alls att luta sig emot. Då kan han vara i princip hur dålig som helst. Vad hade han för stim i år då? Ja, i slutet på sommarne vann han först Kitzbuhl på grus, och sen vann han nästa turnering också, Winston Salem på hardcourt. Den senare där är minst sagt anmärkningsvärd för han har fullkomligt bedrövliga siffror på hardcourt. På grus däremot, fantastiska siffror. 63% vunna matcher på grus på atp-touren. Det är riktigt, riktigt starka papper det.

Han har faktiskt inte fyllt 23 år ännu den här killen. Han fyller i slutet av december men född 00 alltså. Det känns som att han varit med lite längre än så.

28 i världen som han är på atp-rankingen. Då ska man vara riktigt, riktigt bra. Baez är bra, men jag tycker inte han är så bra utan han fick lite väl bra poängmässig utdelning i år. Kapaciteten däremot, den finns där. Om han hittar bättre jämnhet så är det här en spelare som kommer kunna stapla mindre grustitlar på hög kommande år. För när spelet fungerar, då är han ruggigt svår att bolla ut om man inte råkar vara en av världens bästa spelare, och de deltar ju sällan i 250-turneringarna på grus.