Inför lördagens Rom

Man blir ju inte besviken efter att ha tittat på en tennisdag från Rom. Eller ja, det avslutades ju lite tråkigt igår när Djokovic fick någonting i huvudet när han stod och skrev autografer. Det kändes ju hundra procent som någon slags olycka snarare än att någon försökte göra honom illa tycker jag men man kan ju hoppas att vi inte börjar få in något sånt där i tennisen. Visst vore det överraskande om en massa människor började tända elda på läktarna så att det blev rökigt och ingen såg bollen? Så gör man i vissa andra sporter här i Sverige faktiskt. Det låter som ett skämt men är det inte.

Jag tycker förresten vi såg ett fantastiskt exempel på hur fantastisk läktarkulturen kan vara inom tennisen. Det är inte ofta vi når den nivån, men det kan hända. Det är väl bara här i Rom, möjligen i Paris också. Inga andra ställen. Korda mötte Cobolli och vann till slut efter att Cobolli i matchens sista gem fått själva definitionen av en gammal hederlig gummiarm. Det var några snorungar som matchen igenom suttit och skrikit åt Korda. När Korda vann gav han dem en slängkyss, flinade lite, och gick och tackade sin motståndare. Snorungarna på läktaren fick säkert lite puls av det. Eftersom de stod längst ner kunde de väldigt lätt hoppat in och börjat bråka med Korda. Som publik i vissa andra sporter kanske hade gjort. Men inom tennisen har vi gränser, och det fick vara bra sådär. Man kan heja lite extra under matchen ibland. Spelaren som man hejar emot blir kanske lite extra nöjd när han vinner. Och så får det vara bra så. Den här typen av ensidig publik som det är i Rom, jag tycker den är helt fantastisk. Man måste liksom inte behandla spelarna lite. Oftast hejar publiken på en spelare och jag tror att den spelare man inte hejar på sällan har några problem med det. Det blir bara väldigt mycket mer sevärt.

Igår var första speldagen då det började förlora lite italienare och det är väl inte så konstigt kanske eftersom det var andra omgången igår och SÅ bra är inte italienarna att de ska storma framåt tre tredje rundan i någon slags flock.

Det var kul att se slutet av Fogninis match mot Fritz. Det var någon sån där liten touch av magi när han höll på att bryta tillbaka i det sista gemet men han lyckades inte få över någon av returerna på breakbollarna, främst för att han helt enkelt blev nervös. Han kan spela fortfarande, Fognini. Det är bara alldeles för ojämnt. Är Fritz den schysstaste spelaren inom tennisen numera? Jag skulle säga ja. Det här tramsiga gentlemannapriset som delas ut går ju alltid till någon av de absolut bästa spelarna men jag hade gett det till Fritz. Det var faktiskt lite dåligt för Fognini igår. Precis när han ville få med sig den där lilla konflikten med motståndaren för att få motståndaren ur rytmen så började Fritz i princip be om ursäkt för att han existerade, typ, och Fognini fick varken sin konflikt eller vändning. Konstigt, jag gillar inte riktigt Fritz men det handlar om det spelmässiga, att han är tråkig. Men som sagt, frågan är om han inte är den bästa personen av dem alla.

Cobolli föll alltså mot Korda, Gigante föll mot Cerundolo, Musetti gav upp mot Atmane. Men Passaro som vi pratade om igår. Han slog Griekspoor. Och Darderi slog Navone i en grym match match. Var det Navone eller en linjedomare som kollapsade där i början av andra set? Jag fick aldrig något kläm på det där.

Ruud rök igår. Kecmanovic vann i tre set och det är väl både överraskande och inte överraskande. Överraskande såtillvida att Ruud är en poängmaskin på grus. Inte överraskande såtillvida att han i grund och botten inte är så rackarns bra.

Det här har vi inte tid med. Nu måste vi försnacka dagens spel.

Han är inte i bästa form får man säga, Davidovich. Inget bra tecken att stå i ett så högt odds mot en så pass svag spelare.

De andra två matcherna som startar 11 känns väldigt jämna. Jämna matcher och jämnintressanta.

Fyra sydamerikaner och en italienare och det är väl Arnaldi som får mig att välja den matchen. Jag tycker den är lite bättre. Utan att vara spektakulär, men Arnaldi är för mig den mest intressanta av de där fyra.

Men ska man vara helt ärlig. Vill man ta sin förmiddagsbulle i lugn och ro. Då måste man inte börja titta klockan 11 idag.

Men här kan man väl kliva in.

Napolitano, det är en lustig karriär det där. Han var tidigt uppe som en rätt bra challengerspelare i ung ålder. Sen blev han sämre, och sämre, och sämre, och har under några år varit riktigt risig. Fram till det senaste året när han med lite hjälp kanske från att challengertouren blivit mer urvattnad klättrat och han är nu uppe inte alltför långt från topp-100. Vid snart 30 års ålder. Märkligt att han inte lyckats lite bättre tycker jag. Han har både serven och spelet samtidigt som att han klarar både hardcourt och grus. Det finns väl någon liten rättvisa i att han får till det lite sent i karriären. Jättechans här också. Shang är duktig. Bara 19 år gammal men han blir nu topp-100 nästa vecka. Men möjligen lite sämre på grus och han är inte så bra att slår spelare precis utanför topp-100 med någon slags säkerhet.

Så har vi Nadal som givetvis är den match folk kommer titta på, jag också. Hurkacz kom ut som klar favorit på oddsen där, precis som jag tycker det borde vara, men en helomsvängning och Nadal är nu som synes favorit. Lite knepigt kan jag tycka. Kanske handlar det om att han gav en ganska positiv presskonferens igår där han åtminstone inte pratade om att han höll på att dö utan att han såg vissa möjligheter. Han sa en rätt rolig grej där. Man vet aldrig helt med Nadal, det finns ju en viss språkförbistring. Men han sa att han ibland måste försöka ”ta risken” att röra sig lite fortare på banan. Jag har aldrig hört någon säga så men just för Nadal är det nog så. Jag tvivlar på att han kan vara så långsam som han nu oftast är på banan men det handlar väl helt enkelt om att han inte kan springa fort utan att han känner risken att kroppsdelar lägger av helt. Inga inbördes möten mellan de här två. Ser man matchen som om Nadal var en riktig spelare fortfarande så är det väl lite drömmotstånd. Någon som servar hårt men inte lurigt och är sådär lagom bra men lite långsam i spelet.

Medvedev-Draper känns ju lite kul. Är det något Draper kan så är det att avgöra bollar och mot Medvedev får man ju oftast chansen. Medvedev har väl klagat lite över möjliga skadeproblem, därav att oddsen är så jämna.

Det är väl den matchen bland alla de här jag tycker sticker ut lite. Annars känns det väl lite sådär lagom mellanmjölkigt.

Imponerande enkel seger för Jannes del i första rundan och nu får han chansen mot Tsitsipas här. En motståndare han har riktigt lätt för. 3-3 i inbördes möten varav två av två för Struffis på grus. Jag förstår att Tsitsipas inte gillar det här att ställas mot så väldigt mycket kraft. Då blir det svårt för honom att komma in i banan som han vill. Det mesta talar egentligen för skräll förutom då att Struff egentligen inte är så bra. Det vi nu upplever är något slags parallellt universum där Struff skapat något som inte är verkligheten.

Kan Nardi hota Rune då? Inte alls omöjligt. Rune trivs här i Rom och jag tror han är på gång men det där är tunt. Han känns inte stabil i formen.