Man kan väl säga att någon hade förberett den där bilden lite grann. Den lades ut på Wimbledons sociala medier ungefär fyra sekunder efter att matchbollen slagits in men varför inte, det var ändå någonstans en tidsfråga innan det här skulle ske. Mästaren kan inte sluta vara mästare hur länge som helst. Någon gång kommer han börja vara mästare igen, och Djokovic är nu tillbaka där han ska vara, som bäst i världen.

Lite snabbare än man trodde kanske. När han så länge hade så extremt svårt att hitta sitt spel efter sitt långa skadeuppehåll började man ju fundera, och jag trodde nog inte att det skulle ske såhär plötsligt. Från att ha varit rätt ofarlig så sent som i Franska Öppna är han plötsligt här bara några veckor senare och vinner Wimbledon. En del hjälp av gräset, utan tvekan. Han hade inte slagit Nadal på grus idag. Så bra är han inte. Men han är tillräckligt bra för att slå Nadal på ett för dem neutralt underlag, och det var ju tillräckligt det. Ganska långt kvar till hans högsta nivå i och för sig, den får vi nog inte se honom på igen, men har man som bäst varit ganska överlägset bäst någonsin rent nivåmässigt, då behöver man ju liksom inte vara uppe på sin högsta nivå för att slå alla andra. Det räcker gott det här.

Inte riktigt samma nivå på matchen idag som det var igår. Det var ruskigt bra idag också, men inte riktigt, riktigt likadant. Men hur skulle det vara möjligt egentligen. Hur skulle man kunna orka med det efter vad de gjorde igår. När det väl gällde var det emellertid sjukt bra idag också. Djokovic alla räddade breakbollar i femte set, Nadal var egentligen inte nära på någon av dem, och Nadals räddade matchboll med en perfekt stoppboll på linjen något gem innan det avgjordes, de kan spela de här två pojkarna alltså, ojojoj.

Jag tycker det var snudd på helt jämnt. Om någon tvingat mig att plocka en vinnare på poäng över hela matchen hade jag tagit Djokovic, men med ruskigt knapp marginal. Nadal var lite bättre igår tycker jag, men Djokovic var lite bättre idag, särskilt i slutet. I de absolut sista gemen var det Djokovic som vågade mer och hade den klart bättre perioden och någonstans, är man bäst när det gäller som mest så ska ju det väga rätt tungt.

En fantastisk match. Den bästa på flera år och det bådar ju minst sagt gott inför fortsättningen av säsongen. Vi har äntligen de absolut bästa spelarna tillbaka i toppen igen och det ska extremt intressant att se vad Federer kan göra mot de här två i slutet av året.

Final imorgon, och vi ska så klart prata mer om den imorgon förmiddag, men om man ska vara riktigt ärlig, det känns på förhand inte särskilt spännande. Jävla Federer. Vilken match vi hade kunnat ha framför oss imorgon. Nu har vi istället något som mer eller mindre känns som en transportsträcka för ärligt talat, som Djokovic spelade idag, känns det ens möjligt att han med en nivå bara i närheten av den ska kunna förlora mot Anderson? Mitt svar på den frågan är i alla fall nej.